Jonas artar sig

  I onsdags tog jag bort det sista av jättebalsaminen i gläntan i skogen. Där såg jag den här till synes genomskinliga fjärilen sitta under ett hallonblad. Större nässelmott heter pärlemormott på engelska (mother of pearl moth), vilket jag kan förstå när jag såg hur den skimrade. Den trivs i den här gläntan eftersom det finns en massa nässlor här för dess larver att äta av.  Ett fascinerande fenomen som larven till större nässelmott ger upphov till är att den på 60 millisekunder kan rulla ihop sig och sedan rulla baklänges med en fart av 40 cm/sekund. Detta har har forskare som utvecklar robotar tagit nytta av. Men de förstår fortfarande inte hur larven kan ha så snabb reaktionstid.  Veckans fundering: Det finns många innovationer vi människor tagit från naturen. Se bara på kardborreband från kardborreväxten, ljudlösa nosen på snabbtåget i Japan från kungsfiskaren näbb, robotarm från snabeln på elefanten, kirurgiskt superlim från snigel och större nässelmottlarvens förmåga att snabbt r

I fredags fortsatte vi på våran cykelorientering. Vid Lundabron på Bölesholmaran fanns det den här åkervädden med besök av en sliten och trött humla. Nu är många bin och humlor, men även andra insekter, slitna och har gjort sitt. Känns lite sorgligt. Arbetarbina arbetar ihjäl sig under några få månader. De samlar outtröttligt in pollen och nektar till sitt samhälle under sommaren. Outtröttliga blir dom tyvärr inte till sist. Åkervädden är däremot flerårig vars bladrosett (bladen närmast marken) övervintrar. Förr om våren, tillagades dessa blad som kål. Åkervädd växer på mager och sandig jord. Vanlig söderut, men finns också längs Norrlandskusten.  Veckans fundering: Vi människor är en och samma art. Det konstiga är att vi kan se andra homo sapiens som främmande och att vi helt inte förstår oss på ”folk”. Identitet och grupptillhörighet verkar var oerhört viktigt för oss. Jag känner att jag tillhör gruppen sport och idrott, men också de som gillar miljö och natur. De är ju ganska ofören

Den fjärde augusti gick vi genom skogen och handlade mat. På tillbakavägen gick vi åter igenom en liten glänta. Upptäcka då att gläntan var full av den invasiva växten jätttebalsamin. Därför har jag några mornar gått dit med stora svarta sopsäckar och plockat jättebalsamin. Flera gånger har jag stött på de här brunstreckade näbbflyna. Förstår att de trivs där, eftersom den näringsrika platsen (dumpad kompost), bjuder på brännässla och kirskål för larverna att mumsa på.  Veckans fundering:   Det finns en EU-förordning om invasiva främmande arter, som säger att du är skyldig att ta bort en sådan art på din fastighet. Förordningen och listor över invasiva arter kan man finna här:  https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/invasiva-frammande-arter/regler-inom-invasiva-arter/ . På listan finns jättebalsmin, men inte lupin och parkslide (borde vara med). Hittar  man invasiva arter, är det bra om man rapporterar på  https://rapportera.artfakta.se/eftersokta/ias/taxa?swe=1 . Då kan t

I lördags gick jag och barnen till Linders park några hundra meter bort. Sönerna spelade fotboll och dottern satt med mig i gräset. Då såg jag en insekt som liknade de gula steklar jag hade sett på jobbet, fast ändå inte. Det var en art sorgmyggor som tillhör ett släkte där larverna äter svamp. Sorgmyggor är en av de tjugo vanligaste insektfamiljerna och svåra att artbestämma, eftersom som oftast är ganska färglösa. Den här färggranna sorgmyggan var däremot lätt att bestämma. Men är mycket lik Sciara analis, som inte verkar finnas i Sverige.  Vi råkade tidigare i år utför mängder av sorgmyggor i blomkrukorna, där larverna åt av förmultnade växtdelar och gnagde på rötterna. De försvann nästan helt när vi lät bli att vattna, tog bort översta lagret jord och placerade ut en gul låda med ättika och diskmedel.  Har man tur kan man se en stor och lång massa som som rör sig i naturen. Det är en härmask och består av mängder sorgmyggelarver som sitter tätt ihop och rör sig framåt.  Veckans fun