Sciara hemerobioides vecka 51





I lördags gick jag och barnen till Linders park några hundra meter bort. Sönerna spelade fotboll och dottern satt med mig i gräset. Då såg jag en insekt som liknade de gula steklar jag hade sett på jobbet, fast ändå inte. Det var en art sorgmyggor som tillhör ett släkte där larverna äter svamp. Sorgmyggor är en av de tjugo vanligaste insektfamiljerna och svåra att artbestämma, eftersom som oftast är ganska färglösa. Den här färggranna sorgmyggan var däremot lätt att bestämma. Men är mycket lik Sciara analis, som inte verkar finnas i Sverige. 

Vi råkade tidigare i år utför mängder av sorgmyggor i blomkrukorna, där larverna åt av förmultnade växtdelar och gnagde på rötterna. De försvann nästan helt när vi lät bli att vattna, tog bort översta lagret jord och placerade ut en gul låda med ättika och diskmedel. 

Har man tur kan man se en stor och lång massa som som rör sig i naturen. Det är en härmask och består av mängder sorgmyggelarver som sitter tätt ihop och rör sig framåt. 

Veckans fundering: 
Förra veckan hörde jag på Max Tegmark som sommarpratade. Det måste vara ett av sommarens bästa sommarprat. Han berättade om artificiell intelligens och om hur den kan utplåna oss. Han hör till de forskare som har en dystopisk framtidstro om AI. Jag fick upp ögonen för hur viktig frågan om AI egentligen är för oss, djuren och naturen. AI kan vara lösningen på många av problemen, men också mycket farlig om vi inte har kontroll över den. 

Tyckte tanken om framtida AI och liknelsen med oss människor var mycket intressant. Vi människor ses ju som mycket intelligenta och kan uppnå fantastiska mål. Men problemet är att när vi försöker uppnå ett mål, så lägger vi inte så stort värde på annat. Till exempel för att göra det fint hemma med fina möbler. Så tillverkas det på ett utomordentligt vis, där träet huggs ner och tillverkas i en fabrik. Men vad som händer med träden i regnskogen eller de arter som är knutna till den, lägger vi inte så stor uppmärksamhet på. Ponera att AI blir mycket intelligentare än oss och försöker uppnå sina mål, men inte lägger lika stort värde på oss människor. Då blir det sannerligen inte så kul. 

Källor:

Artfakta. Sciara hemerobioides.

Sveriges lantbruksuniversitet. (230607). Okända små insekter är världens vanligaste organismer. 

Svenska Wikipedia. Härmask.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Härmask

Sveriges radio. (230801).Sommar & vinter i P1: Max Tegmark.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer