Hallonblomvivel (Anthonomus rubi) vecka 79






Denna vivel har ett långt snyte till skillnad från sidenglansviveln (vecka 76) som bestod av en bred och kortare sådan.  Jag tyckte hallonblomviveln var liten och gullig då jag såg den tjugoåttonde juli på en smultron-/jordgubbsblomma. Men visste inte då att den går på rosväxter, framförallt hallon och smultron/jordgubbar, och kan på dessa vara en skadeinsekt. Hallonblomvivel, kallas även för hallonvivel eller jordgubbsvivel. 

Honan lägger ett ägg per blomknopp och biter sedan små hål nedanför, så att de blir hängande eller ramlar ner. Efter fem till sex dagar kläcks ägget och larven livnär sig av blomknoppen i två veckor. Sedan omvandlas larven till en puppa och efter en till två veckor framträder den fullvuxna hallonblomviveln. Den livnär sig först på blad och sedan på blommor i en till två veckor. Resten av sommaren och hela vintern är viveln i diapaus (vila) i förnan, innan den börjar äta och röra sig igen till våren. 

Man kan bland annat täcka plantorna på våren med fiberduk, så att inte knopparna blir angripna.

Veckans funderingar:
Hallonblomvivel kan alltså vara en skadeinsekt och förstöra våra odlade jordgubbar. Odlingarna blir ett smörgåsbord och gynnar vivelns populationstillväxt. I naturen är hallon och smultron utspridda och växternas interaktioner med miljön och andra arter har fått utvecklas under lång tid. Men att sprida ut jordgubbar för att minska angrepp från skadeinsekter är inte särskilt effektivt och är mer resurskrävande, än om de är på samma plats. Men de få plantor som finns på vår bakgård är nog inte så mycket att oroa sig för. Förhoppningsvis finns det andra insekter eller andra organismer som reglerar hallonblomviveln, bara dessa upprätthålls genom att miljön är varierad och inte så städad. 

Hallonblomviveln jag såg kanske hade utvecklats i en blomknopp från våra smultron/jordgubbar? Det kanske var den som hade ätit av kronbladen som syns på bilderna? Var det nära i tid till den långa vilan i marken? 

Källor:
Artsorakel. Norsk artbestämningssida/-app. https://orakel.artsdatabanken.no/

UK Beetles. Anthonomus rubi.
https://www.ukbeetles.co.uk/anthonomus-rubiå

Sveriges lantbruksuniversitet. Svensson, B. Februari 2007. Faktablad om växtskydd - Trädgård. Skadedjur på hallon. https://pub.epsilonz.slu.se/17856/1/Svensson_B_201023b.pdf

Artfakta. Namn och släktskap. Anthonomus rubi. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/106378/details?lang=sv

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Stor gräsmossa (Brachythecium rutabulum) vecka 38

Bild
När vi firar påsk hos min mor, är det såklart brukligt att arta sig där också. Den 9:e april såg jag den här mossan på ett fläderträd ( Sambucus nigra ) i Järna. Den var inte lätt att nyckla, men till slut kom jag till släktet gräsmossor ( Brachythecium ). Men det släktet är svårt, eftersom arterna liknar varandra väldigt mycket.  Det som utmärker släktet är att de är pleurokarpa. Det vill säga att kapseln växer ut från sidan av stammen istället för på toppen eller ur en sidogren. Andra kännetecken är att stambladen har en enkel och lång mittnerv och att bladcellerna är långa. Kapslarna är böjda och har ett koniskt lock (locken är borta på de bilder jag har tagit). Stor gräsmossa skiljer sig mot dom andra arterna inom släktet genom att bladens bashörnsceller är begränsade och inte sträcker sig så långt upp och in mot mittnerven. Men framförallt så har stor gräsmossa knottriga kapselskaft vilket de andra arterna inom släktet inte verkar ha (se sista bilden). Den växer i fuktiga miljöer.
Läs mer

Ögonfläckig nyckelpiga (Anatis ocellata) vecka 39

Bild
I lördags skulle vi se Eurovision. Det var en varm dag med 18 celsius mitt på dagen. Sommartemperaturer hade intagit landet denna vecka. Barnen var såklart sugna på godis inför kvällen. Därför gick vi genom skogen till godishuset. För mig kändes det ypperligt att de då både fick motion och naturupplevelser. Två mina främsta mål med barnens uppväxt.  Plötsligt såg jag en nyckelpiga på en tallstam. Finns det nyckelpigor såhär ute i skogen tänkte jag. Tror heller inte jag sett denna art av nyckelpiga förr. Det visar sig att den lever i barrskog eller blandskog och livnär sig på bland annat barrlöss. Med sina 8 - 9 mm, är ögonfläckig nyckelpiga den största nyckelpigan i Europa. Veckans fundering: Vi har ju ett belöningssystem i hjärnan. Jag undrar vad som stimulerade systemet tidigare i Homo sapiens historia? Kan det vara sociala möten, jakten på mat och dans? I dagens läge behöver vi inte anstränga oss för att få denna belöning. Kickarna finns i närhelst i telefonen, godishyllan eller i s
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer