Grönskål (Chlorociboria aeruginascens) vecka 9






På väg hem brukar jag och dottern titta förbi den artrika skogsdungen vid Umeälven. Den 20:e september såg vi grönskål på en låga, det var första gången jag såg fruktkroppar av denna art. Nu i efterhand när jag kollar på bilderna så syns andra arter också. Så letandet efter arter i den här skogen har egentligen bara börjat.

Grönskål är den första sporsäckssvampen jag har bloggat om. Däremot ingår ju sporsäckssvampar i de lavar jag har skrivit om. I många lavar ser man dessa skålar som heter apothecier. De sprider sporer genom att skjuta iväg dem, till skillnad från basidiesvamparna som släpper ner sporerna. Till exempel så släpper klorhätta (Mycena leptocephala) och blek ostronmussling (Pleurotus pulmonarius) sina sporer från lamellerna under hatten. 

Grönskål liknar väldigt mycket blek grönskål (Chlorociboria aeruginosa). Men den senares fruktkropp brukar vara ljusare inuti skålen (hymenium) och inte lika oregelbundet formad. Fruktkropparna av grönskål framträder mestadels från augusti till december och blek grönskål över hela året. Det är inte bara fruktkropparna som har den här ärgröna färgen, utan också mycelet i träet. I skogen kan man därför stöta på trä med en grön nyans, då är det sannolikt någon av de två nämnda arterna av grönskål. Det gröna träet används bland annat i trädekorationer och parkett. 

Veckans fundering:

Hur många år tar det för den här stocken att brytas ned av de olika svampmycelen? Det är nog många många år. Mycelen frigör ju näring, men hade träet brunnit istället hade väl näring också kommit till nytta för andra organismer. Det är ju variationen som gör naturen så rik. Döda träd och brand har ju blivit en bristvara med det moderna skogsbruket. Tur att de döda träden börjat bli lite fler, är nog en naturvårdstanke bakom den här skogsdungen, jippie!

Chlorociboria aeruginascens - Engelska Wikipedia

Fungus of Temperate Europe 





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer