Brännmossa (Ceratodon purpureus) vecka 37
Den 12:e april såg jag den här röda mossan vid sidan av växthuset i Järna (bild 1). Det är tydligen en ganska vanlig art som trivs på torra platser och tydligen på cementet vid växthuset. Det verkar ha bildats någon form av fäste/jord av andra mossor där. Hittade också brännmossa i lördags här i Umeå vid sidan av huset. Det fanns både gamla fårade och nya gröna kapslar (bild 2). På bild tre finns mer mogna kapslar med locken kvar (tror de är från Järna).
Det är kapselskaften på brännmossa som blir röda/rödbruna och som göra att det ser ut som eld/glöd. Bladen har, som syns på bild 5, kantiga celler och en mittnerv som går ut till bladspetsen. Bladsidorna är också tillbakaböjda. På mikroskopbilderna kan man se de gröna kloroplasterna, som verkar vara 3 - 6 stycken per cell. I kloroplasterna sker fotosyntesen, där koldioxid tillsammans med vatten och solenergi, bildar socker och syre.
Veckans fundering:
Hur kommer det se ut på jorden om tusen år? Människan verkar ju göra större och större inverkan på miljön. Vi människor kommer nog anpassa oss till det mesta med våran uppfinningsrikedom och kreativitet. Däremot är det en miljon arter som är hotade, arter som får det svårt att anpassa sig. Kanske en vanlig art som brännmossa kan klara sig, men inte dess sällsynta släkting kalkbrännmossa (Ceratodon conicus) som vi än inte vet så mycket om. Jag tror ändå Homo sapiens inte blir långvarig i ett geologiskt historiskt perspektiv. Även om risken till kärnvapenkrig inte är så stor nu, så kommer en ackumulerad risk på tusen år göra det nog så sannolikt. Speciellt om konflikterna ökar på grund av allt mindre naturresurser (mat, rent vatten och mediciner).
Källor:
Kommentarer
Skicka en kommentar