Trätapetserarbi (Megachile ligniseca) vecka 77










En av dom häftigaste upplevelserna i somras, var alla de fjärilar och bin som lockades till min mors växter av kungsmynta. Växten var rikligt spridd i och utanför rabatterna. De små lila blommorna ansamlade i kvastar, verkade vara mycket attraktiva för pollinerande insekter, däribland ett trätapetserarbi (2023-07-13). Det var nämligen en hane som letade mat. 

Vid vistelsen hos min mor i Järna såg jag också en tapetserarbihona som jag inte tog kort på. Honorna har nämligen tät rödaktig behåring på undersidan av bakkroppen, för insamling av pollen till sina framtida larver. Det är också hon som skär av bladbitar till att tapetsera bogångar som hon har grävt ut i murket trä eller i färdiga larvgångar. 

Det var inte lätt att artbestämma den här hanen. Men genom nyckeln för artbestämning av tapetserarbin på Artfakta, fanns det några kännetecken som gjorde att jag kunde ringa in arten. Framfoten var mörk och rödaktig (bild 4), inte vit till gulaktig och utvidgad. Sjätte ryggplåten som också är den sista (bild 2), hade inte någon vit behåring. De två punktögonen (av tre stycken) närmast nackkanten på hjässan, var tre gånger deras diameter i avstånd från kanten (bild 5). Dessutom fick jag svar på facebookgruppen ”Vi som gillar Bin & Humlor” att den V-formade inskärningen på ryggplåt 6 (bild 2) är ett kännetecken för trätapetserarbi. 

Veckans fundering:
Vilket glidarliv den här hanen har. Han flyger runt och gottar sig på nektar utan att behöva slita. Samtidigt som de hårt arbetande honorna gräver bogångar, skär ut blad, samlar in pollen och lägger ägg. Det måste ju ändå finnas en viss tillfredsställelse (motivation) för henne att göra dessa sysslor? Hanens enda uppgift är nog att träffa så många honor som möjligt, annars njuter han av livet av att vila och sörpla i sig smaskig nektar från bland annat kungsmynta. 

Källor:

Artfakta. Artnyckel - Tapetserarbin. https://artfakta.se/artinformation/taxa/megachile-1005539/artnyckel/30417

Artfakta. Tapetserarbin - Megachile. https://artfakta.se/artinformation/taxa/megachile-1005539/detaljer

Artfakta. Trätapetserarbi - Megachile ligniseca. https://artfakta.se/artinformation/taxa/megachile-ligniseca-101275/detaljer

Facebook. Inlägg 2024-02-03. Grupp: Vi som gillar Bin & och humlor. https://www.facebook.com/groups/1398007453807107/permalink/3831456367128858/




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer