Liljekonvalj (Convallaria majalis) vecka 95

 






Det var Sveriges nationaldag och sönerna ville spela fotboll, så vi cyklade till Päråkern och Granparken. Jag hade sett liljekonvaljer på jobbet och undrade om jag kunde få se dem ute i naturen. Helt plötsligt vid vägen såg jag ett helt ”hav” av dem. Inte nog med det, jag såg en stor samling igår också på Röbäck (bild 2), på grund av att min äldsta son spelade fotbollscup där.  

De stora bestånden uppstår eftersom rötterna från en individ sprider sig horisontellt och ger upphov till flera nya skott och därigenom fler liljekonvaljer. Liljekonvalj är Finlands nationalblomma. 

Liljekonvaljer är sparrisväxter, som ofta kännetecknas av parallellnerviga blad, 6 kalklblad, 6 ståndare och 1 trekantig pistill. De 6 ståndarna syns sticka uppåt runt pistillen på högra blomman i bild 1. På den vänstra blomman i samma bild, går det att se att pistillen är trekantig. 

Liljekonvalj är fridlyst i Stockholms, Södermanlands och Kronobergs län, samt på Öland. Det innebär att växten inte får tas upp med rötterna eller att de saluförs. 

Liljekonvalj är giftig och innehåller flera hjärtglykosider, bland annat convallatoxin som hindrar natriumkaliumpumpen i cellerna, från att ta in kalium och pumpa ut natrium. Detta gör att hjärtat slår långsammare men kraftigare och vid för hög dos orsakar hjärtstopp. 

Veckans fundering:
Naturen exploderar nu i artmångfald. Jag får hoppa över närmare titt på många arter som swishar förbi. Men genom de senaste årens artförståelse, kan jag ändå njuta av det jag ser. Till exempel rödblärans fortplantningsstrategi med han- och honblommor på skilda plantor (dioik/tvåbyggare). 

Källor:

Farmakologi.nu. Liljekonvaljförgiftning (Convallaria majalis). https://www.farmakologi.nu/toxikologi/liljekonvaljforgiftning-convallaria-majalis/?amp=1

Giftinformationscentralen. Liljekonvalj. https://giftinformation.se/vaxtregister/liljekonvalj/

NatureGate. Liljekonvalj - Convallaria majalis. https://luontoportti.com/sv/t/235/liljekonvalj


Svenska botaniska föreningen. Liljeväxter och sparrisväxter på våren. [PDF]. https://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2022/04/bk2022-3-liljevaxter-och-sparrisvaxter-pa-varen.pdf




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för levana ( Arasch
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer