Brokvitmossa (Spaghnum russowii) vecka 112









På en av mina härliga morgonturer (1/10) till Kullaskogen, råkade jag hamna bredvid en myr. Visste inte att det fanns myr här! ”Aja, undrar vad det finns för spännande här” tänkte jag. Såg då en upphöjning på myren med ett litet dött träd. Vitmossa fanns det mycket av och det var röd vitmossa som jag fastnade för. 

Vitmossor är inte vita, utan blir det när dom torkar. De är bland annat gröna, röda och bruna. Det som är typiskt för dom, är att de växer upprätt, har grenknippen på stammen och att de yngsta grenarna längst upp bildar en huvudliknande struktur.  Det som också är speciellt för vitmossesläktet är att bladen både har gröna (med klorofyll) och färglösa celler (hyalina). De har också klotlika sporkapslar (bild 5). 

Det som särskiljer brokvitmossa från rubinvitmossa och purpusvitmossa, är att grenarna inte syns genom bladen, vilket jag noterade på de exemplaren jag tog hem. Ett annat kännetecken är att huvudet är brokigt rött och grönt, men kan som i det här fallet bli helt röda. Det blir brokvitmossa på öppna platser och då har det röda färgpigmentet troligen en skyddade effekt mot solstrålning. Stambladen har också trubbiga spets än förväxlingsarterna (bild 6). Ser man brokvitmossa ovanför är de ytttre grenarna på huvudet arrangerade i fem knippen och ser ut som en femuddig stjärna. Stiligt! 

Veckans fundering: 
Jag behöver inte åka till en exotisk plats på andra sidan jorden. För mig är den här röda mossan på en myr vid ett litet dött träd tidigt en solig oktobermorgon, en exotisk upplevelse.  

Källor:


Hallingbäck, T. (2016). Mossor - en fältguide. Naturcentrum AB bokförlag. 

Naturhistoriska riksmuseet. Vitmossor. https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/vaxter/landvaxter/mossor/vitmossor

Sveriges lantbruksuniversitet. Artfakta. Brokvitmossa - Sphagnum russowii. https://artfakta.se/taxa/2872/information

Sveriges lantbruksuniversitet. Artfakta. Rubinvitmossa - Sphagnum rubellum. https://artfakta.se/taxa/2875/information


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för levana ( Arasch
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer