Brokvitmossa (Spaghnum russowii) vecka 112
Vitmossor är inte vita, utan blir det när dom torkar. De är bland annat gröna, röda och bruna. Det som är typiskt för dom, är att de växer upprätt, har grenknippen på stammen och att de yngsta grenarna längst upp bildar en huvudliknande struktur. Det som också är speciellt för vitmossesläktet är att bladen både har gröna (med klorofyll) och färglösa celler (hyalina). De har också klotlika sporkapslar (bild 5).
Det som särskiljer brokvitmossa från rubinvitmossa och purpusvitmossa, är att grenarna inte syns genom bladen, vilket jag noterade på de exemplaren jag tog hem. Ett annat kännetecken är att huvudet är brokigt rött och grönt, men kan som i det här fallet bli helt röda. Det blir brokvitmossa på öppna platser och då har det röda färgpigmentet troligen en skyddade effekt mot solstrålning. Stambladen har också trubbiga spets än förväxlingsarterna (bild 6). Ser man brokvitmossa ovanför är de ytttre grenarna på huvudet arrangerade i fem knippen och ser ut som en femuddig stjärna. Stiligt!
Veckans fundering:
Jag behöver inte åka till en exotisk plats på andra sidan jorden. För mig är den här röda mossan på en myr vid ett litet dött träd tidigt en solig oktobermorgon, en exotisk upplevelse.
Källor:
Hallingbäck, T. (2016). Mossor - en fältguide. Naturcentrum AB bokförlag.
Naturhistoriska riksmuseet. Vitmossor. https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/vaxter/landvaxter/mossor/vitmossor
Sveriges lantbruksuniversitet. Artfakta. Brokvitmossa - Sphagnum russowii. https://artfakta.se/taxa/2872/information
Sveriges lantbruksuniversitet. Artfakta. Rubinvitmossa - Sphagnum rubellum. https://artfakta.se/taxa/2875/information
Kommentarer
Skicka en kommentar