Jonas artar sig

I onsdags var jag och klippte några lupiner på ”mina områden”. Det var uppe på vägkanten bakom Umedalens motionsspår där jag i år sett väldigt många nya fjärilar. Den här gången såg jag det här vackert ockragula gräsmottet. Såg minst en till flyga iväg när jag närmade mig. Dystergräsmott flyger dagtid i slutet av sommaren. Larven övervintrar och livnär sig på gräs. I juni spinner den en kokong på marken och omvandlar sig till puppa däri.   Dystergräsmott är variabel i färgteckning, men oftast ockragul. Den är väldigt lik strandgräsmott. Skillnaden är att strandgräsmott har en mörk begränsning till det vita längsgående strecket, emedan den begränsningen varierar hos dystergräsmott. På bilden syns ingen mörk begränsning till det knappt skönjbara vita strecket. Andra detaljer är att dystergräsmott har en spetsig panna och är mer rundad mot hörnet av framvingen.  Veckans naturbetraktelse:  Imorgon lämnas nycklarna till nya ägarna på J.A. Linders väg 70 i Umedalen. Så idag gjo...

  Igår sprang hemåt och stannade upp vid älven nära Backenkyrkan. Uppmärksammade flera fjärilar av arten mindre tåtelsmygare . De sög nektar främst från de gula flockfibblorna som dominerade blomningen. Oj vad mycket flockfibblor som syns nu insåg jag när jag fortsatte hemåt.  Flockfibbla är en asterväxt, alltså en korgblommig växt, liksom exempelvis maskros och tistlar. Disk- och strålblommor sitter alltså i en korg, som sin tur är samlade i en flock hos flockfibbla.  Flockfibbla är en hökfibbla ( Hieracium ), vilket är ett svårt släkte att arta. Flockfibbla är däremot lite enklare. För det första är den väldigt vanlig. Kännetecken som gör att den annars särskiljer sig är bland annat utvikta holkfjäll (blad som omsluter knoppen eller sitter under och på kanten av blomkorgen). Den har heller ingen bladrosett på marken. Bladen är långsmala, lansettlika med få tänder. De har också nedvikt kant och inget skaft. Bladen omsluter heller inte stjälken. Flockfibbla växer i torr o...