Grönfink (Chloris chloris) dag 121

 


 På våran gata glädjens gränd satt den här grönfinken och sjung högt uppe  i en gran. Efter det har jag sett flera grönfinkar. De finns i södra Sverige och Norrlandskusten. På vintern flyttar de nordliga fåglarna söderut. Men enstaka kan stanna kvar. Så nu när våren kommer ser man dom komma upp.

De livnär sig på knoppar, frön, bär och insekter. De får oftast tvår kullar per år och bygger då bona i backar i buskar eller träd. Ungarna matas från kvävan hos föräldrarna, där maten kommit från frön och frukt. 

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grönfink




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Rödskivig kanelspindling (Cortinarius semisanguineus) vecka 164

Bild
I fredags var jag ledig för att jobba helg. Barnen var i skolan, så jag pysslade med diverse på J.A. Linders väg och passade på att ta mig till den lilla skogen med motionsslinga här i Umedalen. Tänkte att det skulle vara fullt med svamp eftersom det har varit vått väder ganska länge. Men det var inte mycket att hurra för. Jag hittade så iallafall rödskivig kanelspindling. Den har jag sett mycket av i kullaskogen, nog den näst vanligaste efter pepparriska.  Vänder man på hatten ser man tydligt de röda skivorna. Det är därför artepitet är semisanguineus, det vill säga halvt blodröd. Blodröd kanelspindling är istället röd på både hatt och skivor. Dessa svampar har använts för att färga garn.  Rödskivig kanelspindling är oätlig och kan vara giftig. Den bildar mykorhizza med framförallt gran och tall, i både blåbärs- och lingonskogar. Marken ska helst vara sandig. I videon ses en mindre gran, vilket nog var den mutualistiska partnern till de rödskiviga kanelspindlingar jag hittade...
Läs mer

Fläckig bitterskivling (Gymnopilus penetrans) vecka 163

Bild
 Min bror var på besök här i Umeå i helgen! Passade på igår att ta med honom till kullaskogen. Där fann jag fläckig bitterskivling. Den har en bitter smak och växer på dött trä från barrträd, sällan lövträd. Den liknar mörkfotad bitterskivling, att den senare har mer rödbrun hatt och gulare skivor. Det är ingen matsvamp och kan ha hallucinogena effekter.  Veckans naturbetraktelse: Jag tyckte det var roligt att ta med brorsan till kullaskogen . Kändes kul att berätta om dess historia och om de rödlistade arter som är knutna till sandtallskog. Här ska också goliatmusseron som är en delikatess i Japan finnas. Jag har aldrig hittad den, fast den är som mest rapporterad här i Västerbotten. Men den triggade mig att leta den mellan tallarna.  Det var lugnt där mellan tallarna. Vilka svampar skulle vi hitta? Vi såg spindlingar och några Karl Johan. Karl Johan var som vanligt ätna av larver. Men så såg brorsan kantareller. Men det var bara ett spratt av naturen. Det var nämligen n...
Läs mer

Skogsnätfjäril (Melitaea athalia) vecka 151

Bild
  Jag och barna är på semester i södra Sverige och nu är vi hos min bror i Norrköping. Igår stack vi, brorsan och hans barn för bad i Lilla Älgsjön norr om Norrköping. Jag och dottern gick tillbaka till picnickfilten för hon var sugen på något att äta. Då såg jag att det satt en fjäril på min ena sko. Tänkte genast på att det här måste vara en pärlemorfjäril, men frågan var vilken.  Det visade sig inte alls vara en pärlemorfjäril, utan en nätfjäril. Den var bland annat inte beprydd med silverfläckar på bakvingens undersida, som de flesta pärlemorfjärilar. Arten är skogsnätfjäril och särskiljs från veronikanätfjäril, genom att det yttre sömfältet är lika halmgul som de ljusa halvmånarna innanför. Skillnaden mot sotnätfjäril är att yttre tvärbandet med rödbruna celler (bakvingens undersida) inte har mörka fläckar i sig och inte är kraftigt skuggade inåt.  Skogsnätfjärilslarven äter kovall, men också teveronika, axveronika och svartkämpar i södra delen av landet. Den övervin...
Läs mer