Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) dag 249

 


 Såg igår att det fanns en blomma av jättebalsamin bland träden på granngatan Löftets gränd. När jag gick in där såg jag ytterligare två stycken. Eftersom de är en invasiv art drog jag upp dem och kastade dem i brännbart hemma. Har de bildat frökapslar slungar de iväg fröna omkring fem meter, vid minsta beröring. Varje planta bildar 5 - 800 frön. Men dessa såg inte ut att ha bildat några frökapslar, verkade snarare som att de precis börjat blomma. Förra året såg jag flera just här, kanske någon redan har plockat i år. 

Jättebalsamin kommer från västra Himalaya och har mest nektar av alla centraleuropeiska växter. Detta gör att den är väldigt attraktiv för pollinerare, vilket bidrar till minskad pollination av våra inhemska blommor. De kan också bilda stora bestånd och tränga ut andra arter. När växterna dör bildar den förna som inte bryts ned, vilket hindrar etableringen av andra arter.

Jättebalsamin - Naturvårdsverket 

Jättebalsamin- Artfakta



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Vickerbackmätare (Scotopteryx chenopodiata) vecka 50

Bild
Igår cyklade hela familjen in till Umeå och sedan till barnens mormor och morfar på Ersboda. Det var en varm och solig dag med glass och de två första kontrollerna på en cykelorientering (Skoj på hoj). Bakom radhuset och och tillhörande altan, finns det en stor gran, tallar, sly som ligger ner (efter röjning) blåbärsris och ljung. Här hittade jag en vickerbackmätare som flög iväg så fort jag närmade mig. Men vid ett tillfälle satt den kvar när jag närmade mig. Då blev det bingo och fototime! Larven äter av ärtväxter, däribland vicker. Den förpuppas sedan i marken. Veckans fundering:  Alltså jag börjar gilla EU. Det verkar finnas planer på en hel del som är bra för miljön. Nyss röstades naturrestaureringslagen igenom och snart kanske ett förslag om rätt till reparation röstas igenom i parlamentet. Dessa lagar och förslag är en del av EUs gröna giv om att EU ska vara klimatneutral 2050 och att den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från resursförbrukning. Rätt till reparation ska bidra
Läs mer