Måbärsmätare (Macaria wauaria) vecka 73





På vår bakgård den sjunde juli såg jag och dottern den här fjärilen vila på ett rhododendronblad. I Sverige flyger måbärsmätare främst i juli och den är omisskännlig med de svarta V:na på vardera vinge (lite utsuddad på den här individens vänstra vinge). Fjärilens ägg övervintrar för att kläckas till våren, då larven livnär sig av bladen från ripsar. Ripsar är det enda släktet i familjen ripsväxter och utgörs bland annat av krusbär, svarta vinbär och måbär. 

Veckans fundering:
Tänk om den här fjärilen nyligen hade kläckts under svarta vinbärsbusken bredvid rhododendron? Hade den ätit av vinbärsbuskenns blad och ramlat ner för att bilda puppa där? Det var en ganska stor vinbärsbuske som var angripen av krusbärsmott. Larverna till krusbärsmotten åt många av de vinbär som fanns på busken, men ändå mindre än hälften. Såg också steklar som kanske var parasitsteklar, vilka möjligen skulle ha reglerat ner populationen av krusbärsmott?

Detta utgjorde helt enkelt grunden för vidare forskning. Skulle jag få se måbärsmätarlarver mumsa på bladen och hur skulle de gå med regleringen av krusbärsmotten? Men i höstas fick min fru feeling och kapade ner vinbärsbusken mer än hon hade tänkt. Aja, fick iallafall igenom att kvistarna skulle sparas på hög i hörnet av tomten. Detta för en rik biologisk mångfald på vår lilla bakgård på J.A Linders väg i Umedalen. 

Källor:

Artfakta. Måbärsmätare - Macaria wauaria.
https://artfakta.se/artinformation/taxa/macaria-wauaria-215552/detaljer

Artfakta. Måbärsmätare - histogram. https://www.artportalen.se/search/histogram/taxon/215552

Vilken art. Måbärsmätare - Macaria wauaria. https://www.vilkenart.se/Art.aspx?Namn=Macaria%20wauaria

Naturhistoriska riksmuseet. Macaria wauaria. http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/m/macaria_wauaria.html

Pyrgys. Lepidoptera and their ecology. Macaria wauaria. http://www.pyrgus.de/Macaria_wauaria_en.html

Biotopia. Forska om fjärilar. https://biotopia.nu/wp-content/uploads/2015/11/Forska-om-fjärilar-web.pdf

Hellqvist, S. Februari 1993. Faktablad om växtskydd - trädgård - krusbär skadedjur. Sveriges lantbruksuniversitet. https://pub.epsilon.slu.se/18213/1/Hellqvist_S_201109.pdf



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer