Rimskivling (Cortinarius caperatus) vecka 106









 I lördags gick jag rent sonika ut i den lilla skog vi har här i Umedalen för att kanske upptäcka något nytt. Bland blåbärsris och mossa hittade jag en ganska stor svamp (cirka 12 centimeter hög). Det visade sig vara en god matsvamp som är vanlig i norra Sverige. 

Rimskivling kallas även för rynkad tofsskivling och tidigare tillhört släktet fränskivlingar (Rozites), men på senare tid förts till spindelskivlingar (Cortinarius). Den tydligaste karaktären som särskiljer rimskivling från de andra spindelskivlingarna är den vita ringen runt foten. På mycket unga svampar binder den vita ringen samman fot och hatt. 

Rimskivling har annars en vit beläggning på hatten som liknar rimfrost, något som det här exemplaret inte hade. Ett annat kännetecken för svampen och som antyds här, är ett vattrat mönster ovanför den vita ringen. Unga rimskivlingar har en rundad hatt och liknar lite champinjoner. Det är därför de kallas för mormors nattmössa i Finland. 

Rimskivling är en mykorrhizasvamp och är inte bunden till en specifik träd, men verkar föredra tall och bok. 

Eftersom jag inte är en van svampplockare smakade jag av (och spottade ut), läste i svampböcker och frågade kunniga (facebook).  Jag hittade en till rimskivling och tog hem båda och stekte dem. Svampen var mild och god. 

Veckans fundering:

Undrar varför inte de rimskivlingar jag hittade hade rimfrostliknande beläggning på hatten? Kan det varit för att det hade regnat eller försvinner beläggningen på äldre fruktkroppar? 

Källor:

Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Temperate Europe. Volyme 1. Princeton.

Mossberg, B. Karström, M. Svampar i Sverige. Bonnier fakta.

Svampguiden. Rimskivling - Cortinarius caperatus. https://svampguiden.com/art/visa/rozites_caperatus

Sveriges lantbruksuniversitet. Artfakta - taxonomi. Rimskivling - Cortinarius caperatus. https://artfakta.se/taxa/5821/taxonomi

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för levana ( Arasch
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer