Stor lobmossa (Trilophozia quinquedentata) vecka 170




I torsdags gick jag till stenarna i den lilla skogen i Umedalen för att åter kolla på stor lobmossa. Den växte lite undangömd under en stor sten. Det mörknar tidigt om dagarna så här års, så jag fick använda blixt och ljus på mobilen. 

Stor lobmossa är en levermossa och ingen bladmossa eller nålfruktmossa. Levermossor kan sakna stam och blad och istället bestå av en sammanhängande bål, men så var icke fallet med denna art. Levermossor särskiljs annars från bladmossor genom att den senares blad aldrig är flikiga men oftast består av mittnerv. 

Stor lobmossa har treflikiga och snedställda blad.  Särskiljs från lummermossa genom att ha olikstora flikar och inga stipler (bild 1). Stipler är små blad på undersidan av stammen. Från skugglobmossa och vedlobmossa skiljer den sig genom att knappt ha några groddkorn. 

Veckans naturbetraktelse:

Tänk vad lite snö kan göra, landskapet förändras helt. Det blir tystare, lugnare och ljusare. Att leta stor lobmossa var inte en dans på rosor. När jag hade vantarna av, frös jag om fingrarna och fick värma dom på halsen. Men jag gjorde klart det jag skulle. Bättre är det att ha vantarna på och vara riktigt påklädd, då kan man njuta av snöns ljusa och tysta filt i den vackra vinterskogen. 

Källor:

Hallingbäck, T. (2016). Mossor - en fältguide. Naturcentrum AB bokförlag. 

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: lobmossor(Tritomaria). https://artfakta.se/taxa/1004553[2025-11-23]




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mosandbi (Andrena barbilabris) vecka 146

Bild
I tisdags såg jag den här rackaren på maskrosor hemma på bakgården. Maskrosor är rika på nektar och pollen. Det var en hona av mosandbi. Det är just honorna som gör vertikala gångar ner i sand eller liknande. Utifrån den strålar det ut horisontella gångar med yngelceller, där hon lägger pollen, ett ägg och täpper igen.  Sandbinohonor särskiljer sig från andra bin så som till exempel bandbin, genom krumböjda pollensamlingshår (bild 3). Silversandbi liknar mosandbi, men mosandbi har glänsande tergit (ryggplåt) 1 (bild 3) och matt skutell (bild 4). Mosandbi har annars brunoranget hår på mellankroppen, beiget hår på bakskenbenen och vitt pollensamlingshår. Bakkroppens tergit 2-4 avslutas var och ett med ett vitt band. De två första banden är avbrutna i mitten, medan det tredje är sammanhängande.  Veckans fundering: Umedalen ligger på en före detta isälv, vilket gör att inunder översta tunna lagret jord finns det sand. Just sand passar ju sandbin. Så mosandbiet kommer säkert från e...
Läs mer

Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) vecka 152

Bild
I söndags såg jag den här pärlgräsfjärilen bland blommorna hos min mor. Såg då också en vitgräsfjäril med trasiga vingar. Där började kungsmyntan blomma som verkligen är populär för fjärilar och andra pollinerande insekter.  Som syns på bilderna, har gräsfjäril ”pärlor” på undersidan av vingarna. Framvingens undersida har en ögonfläck och bakvingen fyra till fem olikstora sådana.  Liksom andra gräsfjärilar, livnär sig larven av pärlgräsfjäril på gräs. Främst verkar det vara bergslok. Larven övervintrar som halvvuxen och förpuppas i början av juni. Pärlsgräsfjäril gillar löv- och blandskog, med halvöppna ytor och buskar.  Veckans fundering: Jag har en utopisk dröm att veta allt om naturen, men märker att jag bara kan en ytterst minimal del av den. Här finns att upptäcka så det räcker tills jag dör.  Källor:  Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011).  Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar . Bugbook Pub...
Läs mer

Blåbärslundmätare (Jodis putata) vecka 148

Bild
På söndag kväll fick jag för mig att springa två mil i skogen. Det var inte dumt val, eftersom det var riktigt härligt att svischa fram genom stigarna när det fortfarande var ljust, till och med vid tjugotvåtiden.  Vid Hampstjärnsstugan stannade jag för en paus och där fann jag små ljusa fjärilar som fladdrade runt ovanför blåbärsrisen. Den första jag siktade in på flög runt utan att stanna under en mycket lång tid. Den försvann och jag siktade istället in på en ny. Den satte sig ner efter en stund, men märkte av när jag närmade mig, antagligen på grund av vibrationer i mark och blåbärsris. Den var dock still vid några tillfällen så att jag kunde filma. Då kunde jag se att den faktiskt var ljusgrön och inte vit. Alla de 10-11 arter inom underfamiljen lundmätare i Sverige är ljusgröna när dom kläcks, men bleknar av sol och väta. Fjärilslarverna inom familjen mätare ”mäter” sig fram. Dom saknar tre par bukfötter. De använder resterande bukfötter och analfötter för att hålla fast bakr...
Läs mer