Rapssugare (Eurydema oleracea) vecka 179





Den nionde juni såg jag dom här bärfisarna. De höll uppenbarligen på med en långdragen parning. Det var i dikeskanten ute på åkrarna bakom Umedalen. Växten de bevistade var sommargyllen. Sommargyllen är en av värdväxterna för rapssugare eftersom det är en korsblommig växt. De var i samma veva som jag hittade kålmal  och som också har korsblommiga växter som värdväxt. 

Bärfisar är skinnbaggar och inga skalbaggar. Skinnbaggar har sugande mundelar till skillnad från skalbaggar som har bitande. Sedan kan de också fisa, alltså spruta ut en lättflyktig vätska som är giftig och luktar illa. På filmen ser man en klump slungas iväg från änden av den ena individen, men det är troligtvis skit eftersom fisar sprutas ut från doftkörtlar som inte sitter längst bak. 

Med sitt karaktäristiska mönster är rapssugare lätt att särskilja från andra liknande arter. Fläckarna kan också vara gula och/ eller röda. 

Rapssugare kan vara skadegörare på trädgårdsväxter och orsaka ekonomisk skada på kålrötter och rovor. 

Veckans naturbetraktelse.

I förrgår på kvällen tittade jag ut på altanen och såg någon rund sak på snön och tänkte inte så mycket mer på det. Men så rörde den sig och jag tänkte vad sjutton är detta. Det var en liten mus eller sork som mumsade i sig fågelfrön. Ena fågelmataren hade för någon vecka sedan blåst ned och ut hade det kommer en hel del frön. Nu kunde jag med egna ögon se varför man inte lägger fågelfrön på marken och istället har de i en fågelmatare längre upp. Det skulle nämligen locka till sig en mängd gnagare. 

Källor:

Coulianos, C-C. 2012. Bärfisar i Sverige. 

SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: rapssugare(Eurydema oleracea). https://artfakta.se/taxa/226588 [2026-01-25]





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mosandbi (Andrena barbilabris) vecka 146

Bild
I tisdags såg jag den här rackaren på maskrosor hemma på bakgården. Maskrosor är rika på nektar och pollen. Det var en hona av mosandbi. Det är just honorna som gör vertikala gångar ner i sand eller liknande. Utifrån den strålar det ut horisontella gångar med yngelceller, där hon lägger pollen, ett ägg och täpper igen.  Sandbinohonor särskiljer sig från andra bin så som till exempel bandbin, genom krumböjda pollensamlingshår (bild 3). Silversandbi liknar mosandbi, men mosandbi har glänsande tergit (ryggplåt) 1 (bild 3) och matt skutell (bild 4). Mosandbi har annars brunoranget hår på mellankroppen, beiget hår på bakskenbenen och vitt pollensamlingshår. Bakkroppens tergit 2-4 avslutas var och ett med ett vitt band. De två första banden är avbrutna i mitten, medan det tredje är sammanhängande.  Veckans fundering: Umedalen ligger på en före detta isälv, vilket gör att inunder översta tunna lagret jord finns det sand. Just sand passar ju sandbin. Så mosandbiet kommer säkert från e...
Läs mer

Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) vecka 152

Bild
I söndags såg jag den här pärlgräsfjärilen bland blommorna hos min mor. Såg då också en vitgräsfjäril med trasiga vingar. Där började kungsmyntan blomma som verkligen är populär för fjärilar och andra pollinerande insekter.  Som syns på bilderna, har gräsfjäril ”pärlor” på undersidan av vingarna. Framvingens undersida har en ögonfläck och bakvingen fyra till fem olikstora sådana.  Liksom andra gräsfjärilar, livnär sig larven av pärlgräsfjäril på gräs. Främst verkar det vara bergslok. Larven övervintrar som halvvuxen och förpuppas i början av juni. Pärlsgräsfjäril gillar löv- och blandskog, med halvöppna ytor och buskar.  Veckans fundering: Jag har en utopisk dröm att veta allt om naturen, men märker att jag bara kan en ytterst minimal del av den. Här finns att upptäcka så det räcker tills jag dör.  Källor:  Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011).  Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar . Bugbook Pub...
Läs mer

Kålmal (Plutella xylostella) vecka 147

Bild
  I förrgår cyklade jag en liten omväg förbi åkermarkerna mellan Umedalen och Rödäng. Såg då hundkäx och tänkte att det skulle bli veckans art. Dock upptäckte jag i efterhand att jag redan haft den. Hur som helst, när jag väl stannade till där vid vägeskanten, fanns det så mycket mer spännande. Det var nämligen en stor mångfald av insekter bland hundkäxen, gräs och sommargyllen. Flera av dessa arter var kopplade till korsblommiga växter, däribland kålmal. Den korsblommiga växt som det fanns gott om, var helt enkel den gulblommiga växten sommargyllen. Den förgyller verkligen vägeskanterna i Umeå så här års.  Kålmalen skiljer sig från andra inom familjen senapsmalar  genom att ha smala framvingar. Men också genom att framvingen delas upp genom en vågig linje, i en mörk främre del och en ljus bakre del. Jag såg flera kålmalar och den tjugoåttonde maj fick jag också syn på en eller två. Massförekomst av arten kan förekomma. Jag har aldrig tidigare uppmärksammat den, men i år ...
Läs mer