Jonas artar sig

  Var ute förra måndagen och plockade blåbär med dottern i denna lilla skogen i Umedalen. Bland blåbärsrisen satt så den här fjärilen och jag undrade vad det kunde vara för art. Dottern ville något så jag gick till henne och sedan återvände jag till fjärilen. Nu satt den på ett annat ställe och hade fällt ihop vingarna. Den gör verkligen skäl för sitt namn, som synes är den violettgrå när den fällt ihop vingarna. Det kanske blir så vid ett speciellt ljus och när ljuset reflektera den vitpudrade kroppen och vingarna.   Äggen övervintrar och larven äter under maj och juni av blad av blåbär och andra arter inom odonsläktet ( Vaccinium ), men också blad av asp, björk ( Betula ) och vide ( Salix ). Förpuppning sker mellan sammanspunna blad, sedan flyger fjärilen under juli till september. De är nattaktiva och flyger efter mörkrets inbrott till midnatt.  Violettgrå parkmätare tillhör familjen mätare och jag har ju tidigare bloggat om rovmätare ( Crocallis elinguaria ) och beskr...

 Nu är det dom här gula korgblommiga växterna som tagit över de öppna gräsytorna. Under vår och försommaren var det istället  maskrosorna ( Taraxacum ) som var dominerande. Maskros har istället ihålig stjälk och bara enradiga holkfjäll med ytterholk (flikar som sticker ut under blomkorgen). Efter molekylära studier har man fått plocka ut arter från släktet Leontodon , så att höstfibbla med flera nu bildat släktet Scorzoneroides . Autumnalis kommer från det latinska ordet autumnus som betyder höst. Höstfibbla består av flera strålblommor som har var sitt gult kronblad, pistill med två märken och fem ståndarknappar som sitter som ett rör runt stiftet (se andra bilden). Till skillnad från sommarfibbla ( Leontodon hispidus ) som växer i södra Sverige (rödlistad) som har sträva och grunt flikiga blad, är bladen på höstfibbla mer eller mindre kala och djupt flikiga.  Hötsfibbla - Luontoportii Höstfibbla - Den virtuella floran Sommarfibbla - Artfakta

  Då jag fann jättebalsamin ( Impatiens glandulifera ), såg jag första dom här gula blommorna. De var många och jag minns förra året att det var praktlysing. Det måste varit någon som har dumpat odlade växter här. Praktlysing är en rabattväxt som har förvildats och kommer ursprungligen från Asien och sydöstra Europa.  Praktlysing liknar strandlysing ( Lysimachia vulgaris ) som finns i södra Sverige. Strandlysing har mer djupt flikade kronblad och inget körtelhår på blomkanterna. Men det tydligaste skillnaden är de rödbruna kanterna på foderflikarna på strandlysing.  Jag har faktiskt bloggat om två andra arter i lysingsläktet och det är skogsstjärna ( L. Europaea ) och penningblad ( L. nummularia ). När jag skrev om Skogsstjärna uppfattade jag den tillhöra skogsstjärnesläktet ( Trientalis ) och ardisiafamiljen ( Myrsinaceae ). Men enligt artfakta rekommenderas lysingsläktet och vivefamiljen ( Primulaceae ).  Praktlysing - Den virtuella floran Praktlysing - Svenska Wik...

   Såg igår att det fanns en blomma av jättebalsamin bland träden på granngatan Löftets gränd. När jag gick in där såg jag ytterligare två stycken. Eftersom de är en invasiv art drog jag upp dem och kastade dem i brännbart hemma. Har de bildat frökapslar slungar de iväg fröna omkring fem meter, vid minsta beröring. Varje planta bildar 5 - 800 frön. Men dessa såg inte ut att ha bildat några frökapslar, verkade snarare som att de precis börjat blomma. Förra året såg jag flera just här, kanske någon redan har plockat i år.  Jättebalsamin kommer från västra Himalaya och har mest nektar av alla centraleuropeiska växter. Detta gör att den är väldigt attraktiv för pollinerare, vilket bidrar till minskad pollination av våra inhemska blommor. De kan också bilda stora bestånd och tränga ut andra arter. När växterna dör bildar den förna som inte bryts ned, vilket hindrar etableringen av andra arter. Jättebalsamin - Naturvårdsverket  Jättebalsamin- Artfakta

 Dottern har fått för sig att gå in hos en granne, för där finns det mycket spännande grejer (många grejer iallafall). Lärde henne igår att iallafall knacka på, för hon stövlade bara in utan att ta av sig sina stövlar. Precis utanför dörren fanns det en kruka med en liten björkplanta i. Där fanns det flera larver och jag blev intresserad. De var svarta och fötterna och lite av undersidan var gula. De mumsade på riktigt bra av björkbladen, såg till och med att en sket ut grönt bajs. När jag försökte ta upp en larv reste den sin bakkropp. Det såg hotfullt ut, så jag lät bli.  Är ju inte särskild bra på larver, så jag fick fram en artikel från Naturhistoriska riksmuseet om dem. Där stod det att larver av växtsteklar kan likna fjärilslarver. Fjärilslarver har förutom de tre paren bröstfötter, max fyra par bukfötter. De larver jag såg hade sex par bukfötter. Så då visste jag att det var växtsteklar, men inte vilken art. Men det lämpade sig så bra att precis när jag gick med i faceb...

 I söndag när jag var med dottern på dagisgården intill oss, såg vi bland annat den här riktigt håriga krabaten. Den var lätt att bestämma till hårig bärfis. Bästa kännetecknen är den håriga kroppen och de svart och vit bandade antennerna. Detta är äldre nymf (ej vuxen), eftersom täckvingarna inte har färdigutbildats. Istället för att genomgå en fullständig metamorfos från larv till imago (vuxen) som till exempel skalbaggar, ömsar bärfisar skin flera gånger innan de blir imago. Så är det med alla halvvingar, så som stritar och i detta fall skinnbaggar.  Hårig bärfis intar sin föda genom att suga från frön och frukt av många olika växter. De kan även inta insektsägg och bladlöss. De vuxna djuren övervintrar i förnan och på våren parar sig de och honan lägger omkring 25 ägg på blad.  Hairy shielding - British bugs   Dolycoris baccarum - Engelska Wikipedia  Hårig bärfis - Svenska Wikipedia

   Ute vid havet (Brännäset 29/7) innan jag och äldsta sonen tog ett dopp i det iskalla vattnet, såg jag den här vanligt förekommande växten. Blomman är läppformig, med en orangegul buckla och en rak sporre. Tillsammans med mjölk har den använts för att döda flugor.  Det som jag tycker är lite lustigt är att den tillhör grobladsfamiljen. Sporresläktet Linaria har tidigare ingått i lejongapsväxter, men molekylärbiologiska studier på senare tid har visat att släktet är mer likt grobladsväxter.  Grobladsväxter - Svenska Wikipedia Gulsporre - Den virtuella floran