Jonas artar sig

Den 12:e april såg jag den här röda mossan vid sidan av växthuset i Järna (bild 1). Det är tydligen en ganska vanlig art som trivs på torra platser och tydligen på cementet vid växthuset. Det verkar ha bildats någon form av fäste/jord av andra mossor där. Hittade också brännmossa i lördags här i Umeå vid sidan av huset. Det fanns både gamla fårade och nya gröna kapslar (bild 2). På bild tre finns mer mogna kapslar med locken kvar (tror de är från Järna).  Det är kapselskaften på brännmossa som blir röda/rödbruna och som göra att det ser ut som eld/glöd. Bladen har, som syns  på bild 5, kantiga celler och en mittnerv som går ut till bladspetsen. Bladsidorna är också tillbakaböjda. På mikroskopbilderna kan man se de gröna kloroplasterna, som verkar vara 3 - 6 stycken per cell. I kloroplasterna sker fotosyntesen, där koldioxid tillsammans med vatten och solenergi, bildar socker och syre.  Veckans fundering: Hur kommer det se ut på jorden om tusen år? Människan verkar ju göra...

                         Onsdagen den 12:e april efter jag hade bytt däck på min mors bil i Järna, tog jag kort på den här vanliga mossan. Det var inte gräshakmossa ( Rhytidiadelphus squarosus ) som fanns i gräsmattan på framsidan av huset, eftersom de här inte hade några hakiga blad. Väggmossa har istället kupiga blad med breda spetsar, om inte spetsen rullats in på sidorna så att den ser spetsig ut (bild 6 från mikroskop). På bild 3 och 4 (mikroskop) kan man se att bashörnscellerna är stora och kvadratiska/rektangulära.  Veckans fundering: Artificiell intelligens som chatGPT är ju lite läskig. Provade den för första gången igår genom att lägga in förra veckans fundering. Jag fick en genomgång av några arter nyckelpigor och vad det skulle få för konsekvenser om de försvann (inga bra konsekvenser). Hur ska vi förhålla oss till den mängd av information och nu AI på nätet? Det är ju bara googla information eller fråga A...

Förra tisdagen (11/4) när jag skulle titta på lavar i den gamla granhäcken i Järna, så såg jag två nyckelpigor bland de rikligt blåslavtäckta grenarna. De hade fyra prickar, så jag tänkte att de nog hette fyrprickig nyckelpiga. Men detta är fyrfläckig tallpiga, med de två främre röda prickarna formade som kommatecken. De lever på buskar och träd, speciellt på barrträd. Hittade också ett exemplar i gräsmattan dagen efter. Den livnär sig på bladlöss ( Aphidoidea ) och sköldlöss ( Coccoidea ), vilka båda tillhör ordningen halvvingar ( Hemiptera ). Fyrfläckig tallpiga är en nyckelpiga som tillhör ordningen skalbaggar ( Coleoptera ). Veckan fundering: Nyckelpigor är otroligt viktiga för att inte växter ska bli uppätna av löss. Våra grödor, våran mat, skulle bli förstörda utan dessa pigor. Undrar hur många och vilka arter av nyckelpigor som skulle skapa påtagliga problem om de försvann? Firepletted mariehöne - Naturbasen Exochomus quadripustulatus - UK Beetle Recording

Här i Järna (9/4) är nästan all snö borta, krokusarna börjat slå ut och det hörs fågelkvitter klockan fem på morgonen. Eftersom jag börjat intressera mig mer för mossor, vill jag veta dom vanligaste arterna. En av dom, som det finns fullt av i gräsmattan, är gräshakmossa. Den är mycket vanlig i södra Sverige, men mer sparsam norrut. Sporkapslar är inte vanliga och jag såg inte en enda. Eftersom bladspetsarna är böjda, hakar mossan lätt fast sig på kläder och djur. Spridningen gynnas också av gräsklippning, eftersom fragment kan växa upp till ny mossa på annan plats. Dessutom konkurrerar mossan ut örter som inte blir livskraftiga när de kortklipps.  Skogshakmossa ( Rhytidialdelphus subpinnatus ) och västlig hakmosssa ( Rhytidiadelphus loreus ) har också böjda bladspetsar och liknar gräshakmossa, men de föregående föredrar fuktig skog. Västlig hakmossa är mer gråaktig och skogsmossa har mer krypande växtsätt och tillplattad stam. Bladbaserna på skogsmossa täcker heller inte stammen, ...

  Mycket snö kvar så här sent på året (30/3), vilket jag aldrig varit med om. Detta gör ju att det är lite svårt att hitta arter. Därför var jag målmedveten den här dagen på träd med mycket påväxt. På håll tänkte jag att denna björk kanske skulle leverera. Men när jag kom fram till den var det bara skrynkellav ( Parmelia sulcata ), blåslav ( Hypogymnia physodes ) och eventuellt näverlav ( Platismatia glauca ). Men så av en tillfällighet gick jag bakom björken och där blev jag överförtjust, eftersom där fanns rikligt med mossa. Mossan hade mängder av sporkapslar, vilket underlättar för artbestämning. Aspmossa är vanlig och växer oftast på träd och som namnet anger främst på asp. Jag kunde helt själv artbestämma den här arten genom att använda nyckeln för egentliga bladmossor på artfakta, mikroskop och lupp. Kunde följa nyckeln i princip hela vägen. Skotten ska vara ganska korta (1,5 - 3,5 cm) med sidogrenar som pekar ut. Sporkapslarna är raka med en koniskt lock (den horisontel...