Jonas artar sig

  Nu är väl ändå våren här! Eller? Det finns en del snö kvar, men vårstjärnorna har dykt upp. Såg dom när jag skulle lämna dottern på förskolan i fredags och när jag var en sväng inne i centrala Umeå igår.  Vårstjärna skiljer sig från rysk blåstjärna, genom att den senare har nickande blommor som mer ser ut som klockar. Andra skillnader är att vårstjärna har ihopväxta ståndare med gult pollen och rysk blåstjärna fria ståndare med blått pollen. Vårstjärna liknar också stor vårstjärna, men att den senare har större och blekt violettblå blommor.  Vårtstjärna är en vårlök från bergen i västra Turkiet och blommar där vid snösmältningen. När den vissnar lagrar den energi och näring i löken under jorden över sommaren och vintern och är på så sett en geofyt.  Själva blomman består av kalkblad, det vill säga att kronbladen (de inre och färgade) och foderbladen (vanligtvis de yttre gröna som skyddar blomman i tidigt stadie) är blåfärgade och liknar varandra. Veckans fundering: Vårtstjärna kan be

Det är mycket snö kvar i skogen, men inget problem när jag igår morse kunde vandra med lätthet på den frusna snön. Snön gör ju att det är svårt att hitta arter, men på tallarnas trädbaser i den lilla skogen här i Umedalen, såg jag flera arter av bägarlavar.  Puderlav har verkligen puder över hela sig. Det är en nämligen strategi för laven att sprida sig. Egentligen är det små nystan som består av svamphyfer med inneslutna alger. Dessa kallas för soridier och släpps ut från sprickor i svampbarken (soral). Via vind, vatten och små djur, kan så laven sprida sig till andra ställen.  Puderlav kännetecknas också av att kanterna på bägarna växer ut och får på så sätt ett grenigt utseende. Cenoteus betyder ihålig, vilket utmärker laven genom dess ihåliga och spruckna struktur.  Veckans fundering: Undrar varför bägarlavarna bildar en bägare (bägaren dock inte lika tydlig på denna art)? Är det för att samla in regnvatten och därmed få tillgång till näring? Källor: Artfakta. Puderlav - Cladonia c

Vid grusplan på Löftets gränd (240412) såg jag en stor ansamling skogsmyror (Formica rufa -gruppen) som arbetade frenetiskt. Förmodligen var stacken förstörd och de försökte laga den. Frågan var vilken art det var och det var inte det lättaste att urskönja. Fick därför med lupp försöka se om det fanns utstående hår på huvudets bakkant och mellankroppens framrygg.  Men det fanns knappt något väl synligt utstående hår (kanske en eller två små på huvudets bakkant) på flera av de större individer som jag undersökte. Så slutsatsen var att det måste vara kal skogsmyra.  Dessa gynnare är bra på att bita med sin käkar, men håller man fast dem mellan fingerspetsarna känns det inte eftersom huden är tillräcklig tjock där. Skogsmyror tillhör bitmyrorna och de har ingen gadd, men en giftblåsa för utsöndring av myrsyra där bak. Genom att fler individer biter och utsöndrar myrsyra kan de tillsammans även skada och döda stora insekter.  I Sverige är det bara 16 av 81 arter som bildar stackar och kal

Igår cyklade jag i snöslasket till Rödäng, för där hade jag sett några intressanta lavar och mossor för ett år sedan. På ett smalt lövträd såg jag att det var fullt av en olivgrön lav. Sådana hade jag sett förut. Den vanliga snömärkeslaven, men också vårtig sköldlav utanför vårat hus. Den här hade däremot mängder av små tillplattade och ibland förgrenade klubbor. Dessa kallas för isidier och kan lossna relativt enkelt för att sprida sig:  ” The isidiate taxa  M. elegantula  and  M. exasperatula  show a remarkable potential for dispersal and may be spreading in some areas” (Leavitt 2012). Veckans fundering:  Bara sett den här arten på den nämnda platsen. Undrar hur spridd den är här i Umeå? Är det så att den gillar skogsbryn och platser som gränsar till öppna fält (som på Rödäng)? Källor:  Artfakta. Klubbsköldlav - Melanohalea exasperatula.   https://artfakta.se/artinformation/taxa/melanohalea-exasperatula-229309/detaljer Engelska Wikipedia. Melanohalea.  https://en.m.wikipedia.org/wiki

Liksom förra veckan blir det en kallaväxt och som också kommer från Mellanamerika. Den fann jag den tjugofjärde mars hos min brors lägenhet i Norrköping, men också klättrande på en vägg på Arlanda tågstation (bild 2). Jo flygskam har jag, men det var billigare och lättare att få flygbiljetter från Umeå.  NASA har studerat växten (1989) och den renar luft inomhus från bland annat formaldehyd. Detta är ju bra i stängda inomhusmiljöer. Men i normalt ventilerade hus krävs det 10 - 1000 plantor/kvadratmeter för att nå samma renlighet som ventilationen.  Klätterkalla är väldigt lik gullranka, men har mer hjärtformade blad med tunna böjda spetsar.  Veckans fundering: Samtidigt som det var växterna på väggarna på Arlanda, så kändes det fel att bidra till utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Är det så att skam rent av är bra och kan bidra till förändring?  Källor:  Engelska Wikipedia. Philodendron hederaceum.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Philodendron_hederaceum NASA. 1989. Interior landsca