Jonas artar sig

Igår cyklade hela familjen in till Umeå och sedan till barnens mormor och morfar på Ersboda. Det var en varm och solig dag med glass och de två första kontrollerna på en cykelorientering (Skoj på hoj). Bakom radhuset och och tillhörande altan, finns det en stor gran, tallar, sly som ligger ner (efter röjning) blåbärsris och ljung. Här hittade jag en vickerbackmätare som flög iväg så fort jag närmade mig. Men vid ett tillfälle satt den kvar när jag närmade mig. Då blev det bingo och fototime! Larven äter av ärtväxter, däribland vicker. Den förpuppas sedan i marken. Veckans fundering:  Alltså jag börjar gilla EU. Det verkar finnas planer på en hel del som är bra för miljön. Nyss röstades naturrestaureringslagen igenom och snart kanske ett förslag om rätt till reparation röstas igenom i parlamentet. Dessa lagar och förslag är en del av EUs gröna giv om att EU ska vara klimatneutral 2050 och att den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från resursförbrukning. Rätt till reparation ska bidra

  I år var det ett massivt utbrott av häggspinnmal över hela Sverige (utom Lapplandsfjällen). Vissa träd blev kalätna och täckta av larvernas spunna nät. På tredje bilden ses larverna äta sig tjocka på häggens blad (7:e juni vid Linders park). Den 10:e juli hade dom bildat kokonger när jag var med barnen på kungsgårdsparkens lekplats (Grisbacka). Trädet och marken var full av väv med kokonger, och förra måndagen (14/7) hade det utvecklats helt otroligt många fjärilar (se film). Aldrig sett något liknande. Jag var helt tagen av detta fenomen.  I månadsskiftet från augusti till september kläcks äggen som honorna lagt i kakor (50 - 100 ägg) nedanför knoppar. Larverna övervintrar sedan i äggskalen. Häggträden dör inte och det verkar som att häggspinnmalangreppen upphör efter några år, vartefter parasitsteklar ökar i antal. Kring häggarna har jag faktiskt sett steklar och tänkt på att naturen reglerar sig självt.  Veckans fundering: I lördags hängde jag med dottern på kalas. Det var ett lit

    Förra veckan var jag och barnen i Järna hos min mor. I torsdags fortsatte jag knippa av lupinernas fröställningar, vilket min mor hade varit flitig med innan. Märkte att de var myror på lupinerna och en hamnade på mig. Den var ganska svår att få loss. Kändes som den hade klistrat sig fast. Tänkte inte mer på det, utom att det var lite ovanligt. Bland lupinerna fanns också, vad jag trodde då, en hel del skalbaggar av en art.  Nyfiken som man var, fick jag reda på att det inte alls var skalbaggar och myror. Det var vuxna skinnbaggar och nymfer (ungar) av samma art. För att undkomma att bli uppätna liknar nymferna myror och de vuxna vägsteklar. Denna anpassning kallas för mimikry. När de vuxna flyger, kan man se den orangea bakkroppen (se video), vilket många steklar har. De myrliknande nymferna inom familjen krumhornsskinnbaggar kan till och med leva tillsammans med myror i deras bon.  Nymfen på första bilden har sugsnabel och nymfen på bild två har vinganlag, dessa karaktärer kan ma

  Större rödögonflickslända är en trollslända. Trollsländor delas upp i egentliga trollsländor och flicksländor (inklusive jungfrusländor). Den här trollsländan är en alltså en flickslända och det är de fullvuxna hannarna som har blå färg och röda ögon. Hannarna är heller inte så skygga och brukar exponera sig på näckrosblad och andra flytbladsväxter. Till skillnad från egentliga trollsländor har flicksländor vingarna längs med kroppen i vila. Larverna lever i vattnet och genomgår inte en full omvandling som till exempel fjärilar. Inför sista ömsningen kryper larven upp på en stjälk (eller liknande), därefter kryper den ur den gamla huden och gör sig redo för att flyga. Veckans fundering: Hade det på känn. Det vill säga att söndagen skulle bjuda på något spännande när det gäller arter. Vi skulle nämligen iväg till Hissjö och bada. Helt enkelt till en annan miljö än den som finns på vår bakgård. Dessutom sprakar naturen av liv just under den här tiden på året. Helt fantastiskt! Det som

Den här fjärilen flög runt på vår tomt 18:e juni. Den skrämdes så fort jag kom nära, men inte när den satte sig på ett daggkåpeblad. Den tillhör familjen gräsmott ( Crambidae), vars larver livnär sig på rötterna eller basen av gräs från september till maj. Trädgårdgräsmott är den vanligaste mottet i Sverige.  Veckans fundering:  Vad är den långa nosen för något och vad är den till för? Kunde iallafall finna att nosen är två labialpalper med sensoriska hår som kan känna smak och lukt. Men det finns också teorier om att de skyddar snabeln (som vecklas ut vid upptag av blommors nektar) eller skyddar ögonen vid födointag. Men kan inte finna någon förklaring varför labialpalperna är så långa hos gräsmott.  Källor: Trädgårdsgräsmott - Artfakta Pyraloidea (överfamilj) - Artfakta  Chrysoteuchia culmella- Engelska Wikipedia The Butterfly Labial Palps - Butterflies of Singapore Chrysoteuchia - Nordiska riksmuseet