Jonas artar sig

 När vi var i Norrköping tjatade dottern om att se ett slott. Så jag och hon tog spårvagn och buss till Lövstad slott. Vilken trevlig utflykt det blev! Vi gick på visning och fick se allehanda saker som var bevarat.  Min morfars farfars mormors mor var Eva Ekeblad (född De la Gardie). Evas föräldrar var Magnus Julius De la Gardie och Hedvig Catharina Lillie (f. 1695). Mamman var arvtagerska av Löfstad slott. De vistades dock inte så mycket på slottet. Det var Evas tio år yngre syster Hedvig Catharina De la Gardie som sedan blev arvtagerska av slottet. Hon gifte sig 1752 med Axel von Fersen den äldre (f. 1719).  Men innan visningen var jag och dottern bakom slottet. Här fanns riktigt gamla och storvuxna träd. På trädbasen på ett av dom, så såg jag massor av röda prickar. Hon blev också intresserad. Det visade sig vara eldlus av båda vuxna och nymfer!  Eldlus är en skinnbagge och den enda arten i Sverige inom eldlusfamiljen. Den suger främst näring från frön av lind. R...

Nu är jag i södra Sverige med barnen i två veckor. I fredags drog vi och min brors familj med spårvagn och båt till Vrångö i Göteborgs södra skärgård. Där såg jag på en klintblomma för första gången en bastardsvärmare!  Den hade sex fläckar på vardera vinge och var således en sexfläckig bastardsvärmare. Arten finns i Götaland och Svealand och är rödlistad som sårbar. Det finns många av dom, men minskningstakten är så hög så att den är rödlistad. Larverna lever av käringtand (en ärtväxt med gula blommor) och övervintrar, innan dom fortsättande äta för att sedan bli puppor och kläckas till fjärilar i juli.  Det finns sju arter bastardsvärmare i Sverige. De signalerar med sina starka färger att dom inte är ätliga, de innehåller nämligen giftet vätecyanid. Trots klubblika antenner är dom inte dagfjärilar. I vila lägger dom nämligen vingarna horisontalt på kroppen istället för vertikalt som dagfjärilarna. Bastardsvärmare är dock aktiva på dagen. Veckans naturbetraktelse: Här på Vrå...

  I tisdags tog jag bort några lupiner ganska nära mig. När jag kom hem uppmärksammade min son på att det var en stor insekt som flög från mig och satte sig på köksfönstret. Jag såg genast att det var en bärfisartad insekt och tänkte att det nog var en av de kölskinnbaggar jag artat tidigare. Men efter lite mer research så stod det klart att det var en ny kölskinnbagge för mig: hagtornsbärfis. Till skillnad från större björkbärfis , så har den helgrön skutell (trekanten på ”ryggen”) och tydligare hörn på halsköldens bakkant (de kraftiga utskotten som syns längst fram). Den är också större. Hagtornsbärfis övervintrar som vuxen. Vilket den jag hittade måste ha gjort. Honan lägger sen ägg och nymfen som kläcks byter skinn flera gånger innan den blir vuxen fram mot hösten. Hagtornsbärfis suger växtsaft från hagtorn, rönn, hägg och andra lövträd.  Veckans naturbetraktelse:  Den senaste veckan har jag sett otroligt många luktgräsfjärilar . De är mörkbruna med ögonfläckar på und...

I fredags innan barnen vaknade, löpte jag till ett öppet ställe omgärdad av skog. Det låg norr om Umedalen på andra sidan E12 nära Klockarbäcken. Här var det dumpat lite olika grejer; så som sågspån, stål, trä och jord. Men här växte det också massor av lupiner. Jag var riktigt sugen på att klippa dessa invasiva växter. En timme gick och sedan två. Jag fick bort allt! Däremellan hann jag fota en dagfjärilsart som jag aldrig sett och det var ängssmygare. Jag har sett både mindre tåtelsmygare och silversmygare i samma underfamilj smygare. Ängssmygaren är den ända smygaren som inte är rödlistad.  Smygarna har långa snablar för intag av nektar. De kan effektivt sola med framvingarna 40 grader upp samtidigt som bakvingarna är horisontella (se mindre tåtelsmygare ). Ängssmygarens larver livnär sig på olika arter av gräs. De spinner ihop ett gräsblad och livnär sig där i från. Under vintern spinner de ihop den lite extra. Det är först i maj/juni de bildar puppa för att sedan kläckas som...

 På eftermiddagen i fredags sprang jag i Umedalens lilla skog och på grusvägen ner mot vägtunneln såg jag lupiner. Dessa ville jag plocka bort eftersom dom är invasiva och tar över annan växtlighet. Här fastnade jag i över två timmar! Grejen var att det var något annat än lupiner som fångade mitt intresse. Det var alla dessa småfjärilar som fanns i slänten ner mot grusvägen. De lite större mätarfjärilarna var jag redan bekant med, så de hoppade jag. Däremot jagade jag med min mobilkamera små små fjärilar som mestadels var olika arter av vecklare.  Vecklare är en stor familj småfjärilar där vissa arters larv viker ihop ett blad med silkestråd som skydd för puppan. Tistelblomvecklare däremot, lägger ägg på blommor av olika arter av tistlar inom släktena Circium och Carduus . Larven som därefter kläcks, äter av blomkorgen och sedan sig ner i stjälken under vintern. I stjälken blir den en puppa, för att sedan i början av sommaren kläckas till fjäril.  Tistelblomvecklare likn...

I förrgår och i kväll såg jag den här fjärilen. Det är första gången jag noterar arten blärefältmätare. Det är ju så bra att jag skaffat en stor hov. Blir lätt att fånga fjärilar där dom fladdrar runt i skymningen, vilket aldrig går över i riktigt mörker så här års i Norrland. Rapporterade flera fynd i Artportalen.  Blärefältmätarens larv livnär sig på rödblära och det finns det gott om här. Jag har till och med tutat i barnen hur blommorna ser ut och att det finns både han- och honplantor . Satte en i en liten mätkolv (från jobbet) på köksbordet. Blomman gav ifrån sig pollen när man kände på den, det var alltså hanblomma med ståndare.  Larven blir sedan en puppa som övervintrar. Så de som flyger nu i maj till juli/augusti är alltså kläckta från dessa puppor. Blärefältmätare är väldigt lik dånfältmätare men är större och har en mörk inbuktning (alternativt en bred och en smal) i mitten av det ljusa fältet. Dånfältmätare har istället två lika stora inbuktningar.  Veckans n...