Inlägg

Bronsknäppare (Selatosomus aeneus) vecka 67

Bild
  Den 21:a maj såg jag och dottern den här grönt- till bronsskimrande skalbaggen. Den tillhör familjen knäppare vars halsköld två bakre hörn är utdragna i varsin spets. Larverna kallas rotmaskar eftersom dom livnär sig på rötter, men äter även multnande trä. Rotmaskar av vissa knäppararter kan uppträda som skadedjur, till exempel på potatis. Knäppare har en fiffig teknik när de hamnat på rygg, för att komma på rätt köl igen. De har nämligen en mekanism som liknar en musfälla. När ”spärren” lossar hörs ett knäpp och skalbaggen flyger utan styrsel högt upp i luften och kan på så sätt hamna på rätt sida igen. Den mekanismen kan man finna på undersidan mellan halsskölden och mellankroppen.  Veckans fundering:  Så fort jag ser en knäppare i maj nästa år, vill jag se knäpparmekanismen med lupp. Jag vill också lägga den på rygg och höra knäppet plus se den hejdlösa luftfärden! Det kan väl en knäppare bjuda på utan att det blir djurplågeri?  Källor Småkryp. Knäppare - Elateridae.  http://www.e
Skicka en kommentar
Läs mer

Gul vaxskivling (Hygrocybe chlorophana) vecka 66

Bild
Fredagen 10/11 tog jag med mig dottern igen till den lilla bäcken vid Umeälven. Då såg jag dom här klart gula svamparna. De såg vaxiga ut och jag kände att hatten på ett exemplar var väldig klibbig. Jag misstänkte därför att de kunde vara vaxskivlingar. Mycket riktigt tillhörde de den familjen, liksom blodvaxskivling som jag hittade för några veckor sedan. Man vet inte så mycket vaxskivlingarnas funktion. Dock har hyfer av svamparna hittats i vävnader och frön av grobladsväxter. Så de lever antagligen i någon form av symbios med dessa växter.  Det finns flera vaxskivlingar som är gula, men gul vaxskivling har vidhäftande till urnupna skivor vid foten. De flesta andra har istället vidhäftande till nedlöpande skivor. Vaxskivlingar gillar att växa på gräsmark och är känsliga för gödningsmedel. De kan därför vara en indikator för gräsmark med högt naturvärde. Men gul vaxskivling kan också växa bland träd och buskar, som i det här fallet. Men ser jag den på en öppen äng, vet jag att det fin
Skicka en kommentar
Läs mer

Rynkhätta (Mycena gallericulata) vecka 65

Bild
  Jag och dottern hittade en fin liten bäck vid Umeälven i onsdags. I branterna som stupar ner mot älven finns en hel del döda träd. Här har det som det verkar inte varit någon skogsavverkning. Kan vara för att det är så pass otillgänglig terräng. Men så såg vi en murken stam som låg ner och höll på att brytas ner av veckans art. Hättor är ett riktigt artrikt släkte med uppåt 100 arter i Sverige. De är ofta små, smala och har konvexa hattar.  Veckans fundering Jag håller ju som sagt på min första praktik i skolan (gymnasiet) om ekologi (Biologi 1). Idag ska jag ha min första lektion i ekologisk hållbar utveckling. Jag slås av att till och med jag, som är så ekocentrisk, inte har förstått hur otroligt viktiga ekosystemen är. De är grunden för alla ekosystemtjänster vi utan att tänka efter fyller våra behov: rent vatten, tak över huvud, mat, reaktion mm. 
Skicka en kommentar
Läs mer

Porslinshyacint (Puschkina scilloides) vecka 64

Bild
Nu har det kommit snö (och regn) efter över en vecka kring noll grader. Det finns helt enkelt inte så mycket organismer att skåda vid den här årstiden. Därför tar jag nu under vintern i huvudsak arter från maj och framåt. 18:e maj gick jag och dottern förbi gläntan i skogen (Kläppen). Där fann vi den här vackra porslinshyacinten. Den är liksom hyacint en sparrisväxt. Däremot är porslinshyacint ensam i sitt släkte. Arten kommer ursprungligen från höglänta ängsmarker i Kaukasus, Turkiet, norra Irak och Libanon. Arten är döpt efter en Rysk greve vid namn Mussin-Pusckin. Arten klassificeras till att ha en stor eller potentiell stor ekologisk effekt i Sverige, men verkar än så länge inte vara på EU:s förteckning av invasiva växter.  Folk verkar tro att gläntan i skogen är en avstjälpningsplats för trädgårdsavfall. Det var ju här jag i flera timmar under några dagar i augusti tog bort den invasiva arten jättebalsamin. Men i somras sattes det upp skyltar mot sådant otyg.  Veckans fundering: D
Skicka en kommentar
Läs mer

Granticka (Porodaedalae chrysoloma) vecka 63

Bild
  I lördags var jag, dottern, dotterns gudfar och äldsta sonen, vid Prästsjön. Där i ett stort fågeltorn med ”kanonluckor” drack vi varm choklad. Utanför fanns en död gran som låg ner (låga). Under den fanns det flera fruktkroppar av Granticka. Granticka är rödlistad som nära hotad på grund av att populationen minskar kraftigt (15% på 30 år). Däremot finns det många reproduktiva individer. Men det är som sagt minskningstakten som gör att den hamnar på rödlistan. Det är helt enkelt vårat intensiva skogsbruk som är boven. Den finns inte i skogar som har kalavverkats och planterats. Men däremot i äldre skog/kontinuitetsskog (rosa på kartbilden ovan) som fanns på fyndplatsen. Veckans fundering Jag tycker att den svenska skogen brukas alldeles för hårt. Det finns många fler arter som är rödlistade än granticka, som är kopplade till den svenska skogen. Naturskog och gammelskog finns det inte mycket kvar av. När skogen också är så fragmenterad, får de rödlistade arterna svårt att komma i kont
Skicka en kommentar
Läs mer

Pudrad trattskivling (Clitocybe nebularis) vecka 62

Bild
  I tisdags och igår såg jag dom här gråa svamparna på Hedlundadungen nära en tall. De var inte gulbruna som honungsskivlingarna jag hittade tidigare under hösten i det här området. Pudrad trattskivling är nedbrytare på organiskt material i jorden. Jag tyckte svampen luktade lite söt, men de andra i familjen tyckte den luktade ”svamp”. Arten ska ha en stark aromatisk doft som vissa tycker är angenäm och andra inte. Svampen går att äta men måste förvällas för att få bort muskarin (finns i röd flugsvamp). Den rekommenderas dock inte eftersom vissa kan vara känsliga trotts förvällning. Svampen trivs på kväverik mark bland både barrträd och lövträd.  Veckans fundering  Det uppstår alltid konflikter mellan arter och inom arter. Då handlar det om konkurrens om näring, energi och fortplantning. Men för oss människor verkar det mer handla om olika värden? Östlig kultur, västlig kultur och olika religioner. Vi håller alltså på med krig om vilka värden som bör få överhand. Vad beror detta på?  K
Skicka en kommentar
Läs mer

Norsk fingerört (Potentilla norvegica) vecka 61

Bild
Den här rosväxten fann jag precis utanför staketet 231001. Den liknar femfingerört, men bladen är trefingrade istället för femflikade. Den trivs på torra och sandiga platser, men även på ängar och betad mark. Det vill säga oftast på platser där människor har påverkat marken. Den är ofta ettårig, man kan också leva flera år. Varje planta producerar i snitt 13 000 frön. Med dessa egenskaper anses den vara ett ogräs. Men i grund och botten är den nog en pionjärart? Det vill säga att den på en ny plats som skapas lyckas sprida sig mycket snabbt. Sådana platser öppnas upp efter till exempel en översvämning eller någon annan störning som tar bort material och vegetation. Pionjärarten hjälper till att binda upp underlaget och på så sätt förhindra erosion. Det vill säga att värdefull näring och mineral spolas bort vid till exempel regn. När sedan växten dör blir det organiska materialet näring för mer långlivade och ofta större växtarter. Men nu är ju människan så bra på att skapa sådana här y
Skicka en kommentar
Läs mer