Inlägg

Större gaffelsvans (Cerura vinula) dag 205

Bild
  Sjuåringen kom in till mig i köket i stugan och sa att det fanns en snigel som jag måste se. Jag tänkte att jag måste ta med mig mobilen för att fotografera en ny art. Det hade uppstått tumult och Suss var uppjagad. Jag kollade ner i gräset invid trappan och det var den största larven jag någonsin sett, uppåt 7 centimeter stor. Den såg faktiskt väldigt skräckinjagande ut. Det är en imponerande potentiell måltid för till exempel en fågel, så jag förstår att evolutionen skapat ett sådant avskräckande utseende på den här larven.  Första segmentet bakom huvudet, består av en rosaröd färg och två svarta fläckar. Detta blir tydligt när larven drar in huvudet vid fara och får en att tro att det är ett monster. Larven har också två rörformiga utskott längst bak som kan skjuta ut två klarröda trådlika spröt. Missade tyvärr de röda spröten.  De fullvuxna fjärilarna flyger (på natten) som mest i Maj i norra Sverige och lägger två till tre ägg på löv av träd i familjen videväxter (som till exemp

Klotpyrola (Pyrola minor) dag 204

Bild
Den här (första bilden) blommar i diket på stugtomten (nära rundsileshåren) och den andra (andra bilden) såg jag såg i diket på väg till länkebobadet i förrgår. Klotpyrola skiljer sig från klockpyrola ( Pyrola media ) och vitpyrola ( P. rotundifolia ), genom att stiftet inte sticker ut utanför blomman. Ärligt så har jag inte tänkt på den här växten tidigare, även förra året då mitt intresse för arter började. Klotpyrola är liksom blåbär och lingon, en ljungväxt. Klotpyrola - Den virtuella floran

Rundsileshår (Drosera rotundifolia) dag 203

Bild
   Det finns ett dike här på tomten på Kammarviken (Sörmjöle). I det upptäckte jag en slags mossa med otroligt fina blad varpå det fanns röda glänsande hår. Tänkte om det var den köttätande växten jag hade hört talas om. Javisst var det sileshår, eller rättare sagt rundsileshår, en av tre svenska arter inom familjen sileshår. Insekter (de tillhör ju faktiskt riket djur) fastnar i det slem som de röda glandelhåren utsöndrar. Då dras glandelhåren mot bytet och bladet omsluter det. Enzymer bryter sedan ned proteiner i djuret så att näring frigörs för växten.  Köttätande växter - NRM

Kråkklöver (Potentilla palustris) dag 202

Bild
   Idag är vi i Kammarviken (Sörmjöle) vid havet utanför Umeå. Så vi drog till Länkebobadet som ligger kanske 3 kilometer från stugan. De andra fick ta bilen, men jag tog dottern på ryggen och gick längs havet till badet. Sneglade på dikena hela vägen och stannade upp efter ett tag och tog några kort. Dottern verkar inte tycka växter är så intressant, så hon försökte ta sig upp på min rygg när jag satt hukad. Men när hon får se insekter är det andra bullar, plötsligt ropade hon ”fäjil”. Visst finns det mycket fjärilar, bara dom vill sitta still någon gång, så man kan ta kort. Bland växterna såg jag några mörkröda blommor. Hade ingen aning vad det var. Men det är tydligen kråkklöver som inte är någon klöver, utan en ros inom släktet fingerörter. Så den är alltså släkt med femfingerört som jag bloggade tidigare om. Men här är foderbladen stora, trekantiga och mörkröda. Kronbladen är också mörkröda, fast mindre. Artnamnet palustris kommer från latinska ordet palus som betyder kärr. Arten

Småsovarbi (Chelostoma campanularum) dag 201

Bild
  Tur att vi inte klippt gräsmattan på framsidan, för här har det precis kommit upp en blåklocksblomma. Det är liten blåklocka, Sveriges nationalblomma. När jag tittade i din igår kväll (halv nio) såg jag ett litet bi, bara 5 mm stort. Såg den flyttade sig en gång till andra sidan.  Det är hannarna som sover i blåklockor. Det kan vara olika arter av blåklockor. Småsovarbiet samlar pollen endast i blåklockor, men kan ta nektar från andra blommor. Det är honorna som har pollensamlingshår på undersidan av bakkroppen. Hannarna har inte det, men två utskott längst bak. Småsovarbiet bygger bland annat bo under halmtak, gamla träbyggnader och i gammal ved.  Småsovarbi - Artfakta

Skogsbandbi (Halictus rubicundus) dag 200

Bild
Det här biet såg jag förra tisdagen på slänten mot kvarterslokalen. Försökte kolla efter gyllensandbi här, men flygsäsongen verkar vara över för dessa stora gyllenbruna bin. De ända spåren efter gyllensandbin var två gyllengökbi.  Men det här biet har jag nog sett förra året också och trott att det var en mindre art av sandbi. Jag var inne på vitklöver-, rödklöver- och ärtsandbi, men fick inte ihop det. Tänkte sedan på om det kunde vara ett större smalbi. Kom då in på bandbin som liknar smalbina och när jag tittade på skogsbandbi föll allt på plats.  Det här är en hona med en skåra längst bak på bakkroppen. Det är det som skiljer honor av bandbin från honor av vissa sandbin. Dessutom verkar de vita ränderna på bakkroppen vara fina och hela. Det är tydliga band helt enkelt och därav namnet bandbi. Annars tycker jag att biet är otroligt vackert med sina orangehåriga ben (och orangeröda skenben).  Liksom sandbin är bandbin solitära och gräver sina egna vertikala gångar. Gångarna är mellan

Abia fasciata dag 199

Bild
Igår när jag såg den här på smultron- eller jordgubbsbladet, trodde jag att det var en broms. Ja jag vet att många observationer görs kring pallkragarna med jordgubbar och smultron. Det är nog för att jag studerar det lilla smalbiet som stundom kommer till blommorna där.  Men åter till observationen av den bromsliknande insekten. Det var ingen broms utan en stekel som har mer robust kroppsform och som tillhör familjen klubbhornsteklar. När man kollar närmare på Abia fasciatas (har inget svenskt namn) antenner så liknar det små klubbor. De livnär sig på saven från träd och larven lever av löven på lövträd.  Abia fasciata - artfakta Klubbhornsteklar - Wikipedia