Jonas artar sig

  Var ute förra måndagen och plockade blåbär med dottern i denna lilla skogen i Umedalen. Bland blåbärsrisen satt så den här fjärilen och jag undrade vad det kunde vara för art. Dottern ville något så jag gick till henne och sedan återvände jag till fjärilen. Nu satt den på ett annat ställe och hade fällt ihop vingarna. Den gör verkligen skäl för sitt namn, som synes är den violettgrå när den fällt ihop vingarna. Det kanske blir så vid ett speciellt ljus och när ljuset reflektera den vitpudrade kroppen och vingarna.   Äggen övervintrar och larven äter under maj och juni av blad av blåbär och andra arter inom odonsläktet ( Vaccinium ), men också blad av asp, björk ( Betula ) och vide ( Salix ). Förpuppning sker mellan sammanspunna blad, sedan flyger fjärilen under juli till september. De är nattaktiva och flyger efter mörkrets inbrott till midnatt.  Violettgrå parkmätare tillhör familjen mätare och jag har ju tidigare bloggat om rovmätare ( Crocallis elinguaria ) och beskrivit att larve

 Nu är det dom här gula korgblommiga växterna som tagit över de öppna gräsytorna. Under vår och försommaren var det istället  maskrosorna ( Taraxacum ) som var dominerande. Maskros har istället ihålig stjälk och bara enradiga holkfjäll med ytterholk (flikar som sticker ut under blomkorgen). Efter molekylära studier har man fått plocka ut arter från släktet Leontodon , så att höstfibbla med flera nu bildat släktet Scorzoneroides . Autumnalis kommer från det latinska ordet autumnus som betyder höst. Höstfibbla består av flera strålblommor som har var sitt gult kronblad, pistill med två märken och fem ståndarknappar som sitter som ett rör runt stiftet (se andra bilden). Till skillnad från sommarfibbla ( Leontodon hispidus ) som växer i södra Sverige (rödlistad) som har sträva och grunt flikiga blad, är bladen på höstfibbla mer eller mindre kala och djupt flikiga.  Hötsfibbla - Luontoportii Höstfibbla - Den virtuella floran Sommarfibbla - Artfakta

  Då jag fann jättebalsamin ( Impatiens glandulifera ), såg jag första dom här gula blommorna. De var många och jag minns förra året att det var praktlysing. Det måste varit någon som har dumpat odlade växter här. Praktlysing är en rabattväxt som har förvildats och kommer ursprungligen från Asien och sydöstra Europa.  Praktlysing liknar strandlysing ( Lysimachia vulgaris ) som finns i södra Sverige. Strandlysing har mer djupt flikade kronblad och inget körtelhår på blomkanterna. Men det tydligaste skillnaden är de rödbruna kanterna på foderflikarna på strandlysing.  Jag har faktiskt bloggat om två andra arter i lysingsläktet och det är skogsstjärna ( L. Europaea ) och penningblad ( L. nummularia ). När jag skrev om Skogsstjärna uppfattade jag den tillhöra skogsstjärnesläktet ( Trientalis ) och ardisiafamiljen ( Myrsinaceae ). Men enligt artfakta rekommenderas lysingsläktet och vivefamiljen ( Primulaceae ).  Praktlysing - Den virtuella floran Praktlysing - Svenska Wikipedia

   Såg igår att det fanns en blomma av jättebalsamin bland träden på granngatan Löftets gränd. När jag gick in där såg jag ytterligare två stycken. Eftersom de är en invasiv art drog jag upp dem och kastade dem i brännbart hemma. Har de bildat frökapslar slungar de iväg fröna omkring fem meter, vid minsta beröring. Varje planta bildar 5 - 800 frön. Men dessa såg inte ut att ha bildat några frökapslar, verkade snarare som att de precis börjat blomma. Förra året såg jag flera just här, kanske någon redan har plockat i år.  Jättebalsamin kommer från västra Himalaya och har mest nektar av alla centraleuropeiska växter. Detta gör att den är väldigt attraktiv för pollinerare, vilket bidrar till minskad pollination av våra inhemska blommor. De kan också bilda stora bestånd och tränga ut andra arter. När växterna dör bildar den förna som inte bryts ned, vilket hindrar etableringen av andra arter. Jättebalsamin - Naturvårdsverket  Jättebalsamin- Artfakta

 Dottern har fått för sig att gå in hos en granne, för där finns det mycket spännande grejer (många grejer iallafall). Lärde henne igår att iallafall knacka på, för hon stövlade bara in utan att ta av sig sina stövlar. Precis utanför dörren fanns det en kruka med en liten björkplanta i. Där fanns det flera larver och jag blev intresserad. De var svarta och fötterna och lite av undersidan var gula. De mumsade på riktigt bra av björkbladen, såg till och med att en sket ut grönt bajs. När jag försökte ta upp en larv reste den sin bakkropp. Det såg hotfullt ut, så jag lät bli.  Är ju inte särskild bra på larver, så jag fick fram en artikel från Naturhistoriska riksmuseet om dem. Där stod det att larver av växtsteklar kan likna fjärilslarver. Fjärilslarver har förutom de tre paren bröstfötter, max fyra par bukfötter. De larver jag såg hade sex par bukfötter. Så då visste jag att det var växtsteklar, men inte vilken art. Men det lämpade sig så bra att precis när jag gick med i facebookgruppe

 I söndag när jag var med dottern på dagisgården intill oss, såg vi bland annat den här riktigt håriga krabaten. Den var lätt att bestämma till hårig bärfis. Bästa kännetecknen är den håriga kroppen och de svart och vit bandade antennerna. Detta är äldre nymf (ej vuxen), eftersom täckvingarna inte har färdigutbildats. Istället för att genomgå en fullständig metamorfos från larv till imago (vuxen) som till exempel skalbaggar, ömsar bärfisar skin flera gånger innan de blir imago. Så är det med alla halvvingar, så som stritar och i detta fall skinnbaggar.  Hårig bärfis intar sin föda genom att suga från frön och frukt av många olika växter. De kan även inta insektsägg och bladlöss. De vuxna djuren övervintrar i förnan och på våren parar sig de och honan lägger omkring 25 ägg på blad.  Hairy shielding - British bugs   Dolycoris baccarum - Engelska Wikipedia  Hårig bärfis - Svenska Wikipedia

   Ute vid havet (Brännäset 29/7) innan jag och äldsta sonen tog ett dopp i det iskalla vattnet, såg jag den här vanligt förekommande växten. Blomman är läppformig, med en orangegul buckla och en rak sporre. Tillsammans med mjölk har den använts för att döda flugor.  Det som jag tycker är lite lustigt är att den tillhör grobladsfamiljen. Sporresläktet Linaria har tidigare ingått i lejongapsväxter, men molekylärbiologiska studier på senare tid har visat att släktet är mer likt grobladsväxter.  Grobladsväxter - Svenska Wikipedia Gulsporre - Den virtuella floran

   Den tredje juli såg jag den här stekeln gräva, den var faktiskt väldig snabb med att skyffla undan sand med benen. Visste inte riktigt om det var ett bi eller någon annan stekel. Den hade ganska spetsig bakkropp och det kändes inte riktigt som ett bi.  Det här såg jag på ett litet magert och sandigt område mellan friggeboden och boden vid stugan i kammarviken. Det var alltså en rovstekelhona som försökte göra en håla. Hade jag studerat vidare hade jag nog fått se den gräva igen ingången för att kunna jaga efter byten. Bytena kan vara olika stora insektsarter (artfakta säger dock endast dvärgstritar) och de blir sedan förlamade när rovstekeln sticker dem med sin gadd. Honan flyger tillbaka med ett byte i taget och öppnar hålan varje gång för att kunna lägga dem i en cell. Efter hand gör hon iordning två eller tre celler i hålan. Varje cell innehåller två till sexton stycken byten som hon lägger ägg på. När larverna sedan kläcks kan de livnära sig på dem. Den här rovstekeln tillhör fa

 Såg den här korsblommiga växten igår växa i rabatten. Kunde inte komma på vad det var. Det är ju inte sommargyllen som blommar på försommaren iallafall. När jag slog upp åkerkårel kom ett svagt minne upp att jag hade sett den förra året. Även om den råkade växa i rabatten, så är det ingen blomma som man odlar där. Den växer för det mesta i diken, ruderatmarker och åkrar.  Växten består av hjärtglykosider som man har använt i modern medicin mot hjärtsjukdomar och andra sjukdomar. Hjärtglykosider har man i huvudsak dock inte tagit från den här arten. Däremot har växten använts i traditionell Kinesisk medicin och på 1500-talet som botemedel vid insekts- och ormbett. Den har också använts mot mask i tarmarna och därför fått namnet warmseed wallflower på engelska.  Åkerkårel - Den virtuella floran Erysimum cheiranthoides - Engelska Wikipedia

På myren i Gräsnäs sista juli, såg jag också denna fjäril. Den ser ut att vila på blad av odon ( Vaccinium uliginosum)  såg dock inga bär. Den gick inte att bildgoogla, så jag frågade i facebookgruppen Vilken   fjäril . Där svarade en person att det är vitpucklig trågspinnare och när jag kollade på artfakta verkar det stämma. Den har främst en sydöstlig utbredning, men några fynd är gjorda kring Umeå.  Namnet trågspinnare kommer utav att pupporna ser ut som tråg (avlånga kärl som man till exempel kan ge djuren mat med). Antennerna är trådformade och många arter har tre fjällpucklar på framvingarna, så som den här arten. Man kan se på bilderna att det sticker ut sådana på utsidan av vingarna. Vitpucklig trågspinnare vilar på dagen och flyger innan solnedgång till midnatt.   Denna fjärilen trivs på myrar och honan kan lägga upp till 50 ägg. Larven kläcks på sensommaren, för att sedan övervintra. Den fortsätter växa påföljande år genom att sitta på undersidan av blad, kvar blir bara de tr

  På väg uppför den branta leden upp på Skuleberget, såg det ut som att det växte lingon. Jag stannade upp och provsmakade, medan de andra bland annat höll på att sätta på sig nya handskar. Bären smakade torra och mjöliga, tänkte att det måste vara mjölon ( Arctostaphylos uva-ursi ). Mjölon är till utseende mycket lik lingon, men bildar mattor och har platta bladkanter.  Den sjunde juni gick jag hem med dottern från förskolan, då såg vi dessa skära lingonblommor som syns på bilderna När vi hade tagit oss upp, såg vi faktiskt lingon och de var himmelskt goda jämfört med de torra mjölonen. Sen så tog vi kort och firade att vi hade kommit upp. Det var fint väder lagom varmt och en fantastisk utsikt över höga kusten.  Lingon - Den virtuella floran

   I fredags började vi gula leden uppför en skog. Det var andra som gick där utan klätterutrustning. Upptäckte nedanför första branten, att de bara ville kika. Här strax innan vi skulle sätta i karbinhakarna i stålvajern, fanns dom här fina vita blommorna. Hade ingen aning vad det var för en växt då.  Bergglim växer som det låter, på torra berg och klippor. Det är en nejlikväxt som tillhörde släktet glimmar ( Silene ), men anses nu tillhöra bergglimmar ( Atocion ). Den har tre stift och fem vita kronbladen som är urnupna. Bergglim finns främst i Västergötland och Bohuslän, men också andra delar av landet. Den finns nästan inte  i Västerbotten, men söder därom såsom Skuleberget (flera rapporter i artportalen).  Bergglim - Den virtuella floran Bergglim - Artfakta

 På nervägen från Skuleberget i fredags, såg jag också denna kransblommiga växt. Jag mindes att de fanns förra året ut mot gång- och cykelvägen vid Umedalsallén, och mycket riktigt såg jag dom växa där igår också. Toppdån liknar mycket pipdån ( Galeopsis tetrahit ) och blommorna kan vara vita eller rödaktiga (ibland gulaktiga hos toppdån). Skillnaden är att underläppen hos toppdån är urnupen, det mörkröda mönstret går ner mot kanten och att blommorna är något mindre.  Toppdån - Den virtuella floran

Har undrat när jag skulle få se ärenpris, den vanligaste veronikan (enligt artfakta). Så skedde helt plötsligt när jag gick nerför Skuleberget i skogen i fredags. De har blekt blåvioletta blommor i uppstående klasar från bladvecken och hela växten är styvhårig. Tänkte inte på det då, men stjälkarna är nedliggande.  Officina betyder apotek, vilket visar att den har använts som läkemedel. Ärenpris har också använts som te, men teveronika ( Veronica chamaedrys ) ansågs ha bättre smak. Ärenpris- Den virtuella floran Ärenpris - Artfakta

  Har sprungit en del gånger i sommar i skogen här i Umedalen. Jag springer på små stigar kors och tvärs i den lilla skogen. Bland annat springer jag nerför en liten brant. Där nedanför (28/6) såg jag vita blommor med nerviga motsatta blad. I själva verket är det vita högblad med många små lilasvarta blommor med ljusa ståndare.  I fredags fick jag se de röda bären, när jag var med två jobbkompisar på höga kustens västra entré. Vi åkte in där på hemvägen efter att ha klättrat uppför Skulebergets gula led. En riktigt bra dag, de vet vad jag gillar.  Hönsbär är en av tre kornellväxter i Sverige. Kornell ( Cornus alba ) och skogskornell ( C. sanguinea ) är vedartade buskar. Hönsbär är inte giftig, men har en fadd smak och därför gav man förr det till grisar och höns. Den trivs mest i norra Sverige, där den växer på näringsfattig, våt och kylig mark. Hönsbär - Den virtuella floran Hönsbär - Svenska Wikipedia Cornus - Den virtuella floran Hönsbär - Giftinformationscentralen

 Förra söndagen när jag plockade hjortron med svärfar ute på en myr ute vid Gräsnäs, såg jag den här fjärilen vila på en dvärgbjörk. Den värmde sig i solen genom vika upp framvingarna i 40 grader och ha bakvingarna rakt ut. Denna individ är en hona, hanarna har istället doftfjällsstreck på framvingarna.  Tänkte att det kanske kunde vara en ljusare variant av ängssmygare, eftersom det finns fler rapporter av dom här i Västerbotten. Men på facebookgruppen ”vilken fjäril” var den en person som skrev att det är en mindre tåtelsmygare och att man ser det på skiftningar i färgen på vingarna. Mindre tåtelsmygare finnas mest i södra delarna av landet, men verkar nu komma upp här.  Värdväxter för larverna är olika gräsväxter. Honan lägger ägg i rader i bladvecken eller i bladslidorna. Den färdigbildade larven övervintrar i ägget och kläcks till våren. larven mumsar på blad så att V-formationer uppstår.  Mindre tåtelsmygare- Artfakta Smygare - Artfakta

 Efter loppisen förra lördagen tog jag och äldsta sonen ett dopp igen, fast från hällarna nån halv kilometer bort. Bland vassen på vägen ut fanns dom här växterna med axlika blomställningar. Den växer rikligt här ute vid havet, men jag har sett den också i rabatten framför höghuset hemma på glädjens gränd. Den trivs på fuktig och näringsrik mark, ofta vid kusten.  Strandveronika - Den virtuella floran

  I söndags vid havet när jag skulle hämta sonen, såg jag dessa också. De växer vid havet, längs Bottniska viken och Västkusten. Men en underart återfinns på Öland och Gotland, nämligen alvarglim ( Silene uniflora petraea ). Strandglim är liksom rödblära ( Silene dioica ), en glimmerväxt som tillhör familjen nejlikväxter ( Caryophyllaceae ). Nejlikväxter har ofta hela motsatta blad och fem kronblad (ibland fyra). Strandglim liknar smällglim ( S. vulgaris ), men är tuvbildande, har fåblommiga ställningar och med tydligare bikrona (flikarna som sticker upp innanför kronbladen).  Strandglim - Den virtuella floran Nejlikväxter - Svenska Wikipedia Strandglim - Artfakta

 I söndags var sjuåringen på en ö utanför Holmsund. Jag åkte dit och hämtade honom. Medans jag väntade på att de skulle komma med båt, gick jag ut bland stenarna och fick syn på denna flockblommiga växt. Strätta har vita eller rödlätta blommor, medan kvanne ( Angelica archangelica ) har grönvita blommor vars blomflockar är samlade nästan som en hel boll. Strätta ska också ha ihålig stjälk och det är kanske därför som växten fått namnet från det att ett barn sprutade (dialektalt strättade) vatten med det.  Strätta - Den virtuella floran  Strätta - Svenska Wikipedia

  Igår när jag sprang hem, sprang jag in i den lilla skogen vid Umeälven, för att se vad som hänt med sotägget (slemsvamp). Till min stora förvåningen är det inte alls ett sotägg, utan en ticka som vuxit till sig nu efter två månader. Så den dagens art får jag ändra på.  Men innan det såg jag en nattfjäril sitta på en trädstam. Den satt alldeles still, så den var inte svår att fotografera. Fjärilen är en mätare och det finns över 300 arter av dom i Sverige. Larvens krypstil genom att till synes mäta sig fram, har gett den här familjen namnet mätare. Larven sträcker sig fram och böjer kroppen i en båge, för att få fram bakbenen till bröstfötterna.  Rovmätare flyger om natten juli till september och lägger ägg som övervintrar. Larven påföljande år livnär sig av träd och buskar, men är omnivorer och kan äta lite allt möjligt. De kan till och med äta yngre larver av samma art (kannibalism). Scalloped oak - Engelska Wikipedia Mätare - Svenska Wikipedia

På myren i förrgår såg vi också lågväxta och krypande buskar. Bladen var små och runda med naggade kanter. De växte överallt och jag tänkte att det här måste jag ta reda på. Tänkte ett slag på dvärgbjörk, men slog bort den tanken med att de nog borde vara större träd. Där hade jag fel, för i själva verket blir det som växer uppåt (från den krypande stammen och grenarna) oftast bara en meter höga som högst. Dvärgbjörk var bland de första växterna efter inlandsisen. Dvärgbjörk växer främst i norra Sverige, men än idag finns rester kvar av arten i de södra delarna av landet.  Dvärgbjörk - Den virtuella floran

 Igår var jag och Suss pappa ute där han som liten plockat hjortron. Vi hade inte lika stor tur, men vi hittade en hel del ändå på ett ställe. Det var min första riktiga hjortrontur. Här kring myren har det varit mer vått enligt svärfar. Troligen har det dikats ut för mer skog och mer vinst för skogsbrukarna.  På myren fanns det gott om dom här omogna bären på stjälkar som ligger ner. De mognar sent och ska helst plockas när de blir frostnupna. Tranbär är en ljungväxt och tillhör odonsläktet, liksom lingon och blåbär. Tranbär - Den virtuella floran Odonsläktet - Artfakta