Inlägg

Visar inlägg från april, 2022

Mörk jordhumla (Bombus terrestris) dag 138

Bild
   I vardagsrummet i Järna hörde jag något som surrade. Det var en enorm humla som ville ut. Det är nog den största humla jag har sett. Det var en mörk jordhumledrottning, de kan bli 20 - 23 millimeter. Hane och arbetare är lite kortare och har större och gulare krage. Honan har en smalare ochragul krage.  Drottningen kan vakna redan i början av april. Mörk jordhumla bor i övergivna smågnagarbon och ett samhälle kan ha flera hundra arbetare. De är korttungade, men kan bita av långa kronpipar och få tag i nektar på det sättet också. Mörk jordhumla finns upp till södra Norrland.  https://humlor.myrenas.se/nyckel/#step2 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Mörk_jordhumla http://www.artdata.slu.se/Humlor/startsida1.htm

Klyvblad (Schizophyllum commune) dag 137

Bild
  På de avsågade bitarna av en sälg vid växthuset hos min mor, fanns det dom här ljusa skivlingarna. De har lameller under hatten som delar på sig (klyvs) vid torka. Ovansidan är täckt utav en hårig matta.  Klyvblad finns över hela världen. De växer på trä, ensilage och andra substrat. De används i mat i Indien och Mexico, och som tuggummi i Etiopien. Dock kan svampen orsaka bihåleinflammationen och allergi. Medicinindustrin har blivit intresserad över bland annat svampens egenskaper mot tumörer och virus.  Fungi of Temperate Europe  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Schizophyllum_commune

Luktviol (Viola odorata) dag 136

Bild
   Under ett äppelträd nära huset i Järna, hittade jag dessa violer. Glömde lukta på dem, men fick bekräftat av min mor idag att de luktade. Den liknande arten buskviol luktar inte alls. Jag kom ihåg att luktviolen luktade så gott när jag var barn, men då fanns de precis vid huset. Minns att hon sa att min morfar gillade viol.  Luktviolens sporre är också lila och pekar bakåt om blomman. Där finns nektar som bara pollinerare med långa sugsnablar kommer åt. Fröna sprids sedan med myror. De här violerna måste ha spridits från någon rabatt för mycket länge sedan. Luktviol är inhemsk på Öland och  några ställen i Skåne. Annars har den förvildats från rabatter och trädgårdar. Rötterna bildar utlöpare ovan jord som sedan slår rot. Luktviol kan förtäras och användas till te. Rot, blad och blomma är de delar som går att använda. https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/frovaxterfanerogamer/nektar.1262.html https://www.skogsskafferiet.se/viol/

Skogsalm (Ulmus glabra) dag 135

Bild
 På det här unga trädet såg jag blommor och undrade vad det kunde vara för träd. Det är tydligen alm och blommor på bar kvist. De brunaktiga ståndarknapparna på sina strängar syns tydligt. Det är därifrån pollenet sprids med vinden. De två märkesflikarna på pistillerna syns knappt, men de är ljusgröna. Märkesflikarna ska ha synts tydligt innan ståndarna skjutit ut.  Skogsalm finns mest i södra delarna av landet. De drabbas hårt av almsjuka, där almsplintborrar för med sig en svampinfektion som stryper trädets kärlsträngar (där transport av näring sker). Almen bildar djupa rotsystem och är därför stormfast.  De bevingade nötterna kan bilda drivor på marken och detta fenomen kallas för manna .  https://www.naturenskalender.se/filesharing/manualer/artspecifika_vaxter/vaxtkalendern_00_artspecifika-fenologiinstruktioner.html https://www.skogeniskolan.se/faktasidor/svenska-trad/alm https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skogsalm

Plommonticka (Phellinus pomaceus) dag 134

Bild
   Bakom Boden på barndomshemmet i Järna, är det flera träd och ganska snårigt. Här har det inte rensats och tur är väl det. Här kan den biologiska mångfalden få sitt. Här finns eldtickan plommonticka. Har aldrig tänkt på att det finns svamp här, det vill säga innan jag skaffade min syn för svampar i vintras.  Plommonticka går på främst gamla och försvagade plommonträdarter ( Prunus ). Bakom boden vet jag att det finns körsbärsträd ( Prunus domestica ). Plommontickan här, verkar livnära sig på liggande eller avbrutna döda träd.  Fungi of Temperate Europe  https://artfakta.se/artbestamning/taxon/phellinus%20pomaceus-5443

Fläcklungört (Pulmonaria officinalis) dag 133

Bild
  I Järna igår letade jag efter saker som barnen spritt ut. Såg då dessa olikfärgade blommor vid granhäcken. De hade grönvita fläckar på bladen. Fläcklungörtens blommor skiftar i färg från först rosa och sedan till blålila. Det är på grund av att pH i kronbladen  förändras från surt till basiskt och gör att antocyanin skiftar färg. Blommorna är heterostyla, det innebär att vissa blommor har långa stift och korta ståndare och andra har korta stift och långa ståndare. Pollen kan bara överföras från de med långa ståndare till de blommor med långa stift. Bladens fläckighet är för att avskräcka växtätare. Fläckarna ska efterlikna fågelskit. Detta kallas för mimikry. Fröna sprids sedan med hjälp av myror.  Denna växt är på rödlistan som sårbar. Enligt min mor har fläcklungörten funnits där väldigt länge och troligen kommit från granntomten. Där har de funnits i över 40 år, kanske 100 år. Fröna måste ha spridits med hjälp av myror därifrån. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/pulmonaria-o

Rysk blåstjärna (Scilla siberica) dag 132

Bild
  Dessa blå blommor fanns i gräset under äppelträdet hos min mor i Järna. De måste ha förvildat sig från någon rabatt. Rysk blåstjärna växer upp ur en perenn blomlök. Den kommer ursprungligen från sydvästra Ryssland, Kaukasus och Turkiet. Artnamnet siberica är således missledande. Den skiljs från sin blåstjärnesläkting vårstjärna ( Scilla forbesii ), genom att den böjer sig nedåt. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Scilla_siberica

Pilfink (Passer montanus) dag 131

Bild
         Här hos min mor har det alltid funnits pilfinkar. Nu såg jag många av dessa sparvfinkar. De tjattrade en hel del och fanns i granhäcken, buskarna och marken. De brukar ha sin bon under taket. Såg att dom också nu hade det.  Pilfinken finns på landet, medan släktingen gråsparv mest finns i städer. Den bygger bon av gräs eller liknande och använder fjädrar som foder. Såg en pilfink ha en fjäder i näbbet. De är väl i full fart med att bygga bon.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pilfink

Vitsippa (Anemone nemorosa) dag 130

Bild
 Här i södra Sverige finns det mycket vitsippor. Bakom huset  hos min mor finns det såklart också vitsippor.  Roten hos vitsippor växer vertikalt och sedan upp i en knopp. Denna knopp blir en blomma påföljande vår. Vid sidan av blomstängelns bas, växer det ett rotutskott som slutligen också slutar uppåt i ett blomskott. Så fortsätter roten växa år efter år. Förutom knoppen som slår ut, bildas det från roten flera stycken blomstänglar med blommor om våren.  Blomman består av kalkblad, det vill säga att kronblad och foderblad ser likadana ut (vita). Blomstängeln består av tre svepeblad som är 3-5 fingrat. Efter blomning lutar blomman ner som hos blåsippa och fröna sprids med hjälp av myror. http://runeberg.org/nordflor/170.html https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vitsippa

Sälg (salix caprea) dag 129

Bild
  Helt otroligt vilken dag. Vintern var en svår årstid med att finna arter. Men nu är det helt tvärtom, det finns för mycket arter. Är nere i Järna med familjen och träffar min mor. På den här platsen växte jag upp. Nu när jag ser mycket mer i naturen, efter det senaste årets intresse av arter, så ser jag saker runt på tomten som jag aldrig tidigare tänkt på. Sjunger koltrasten så vackert? Finns det tickor på de döda träden vid boden? Nämen där på den döda stubben vid klädstrecket finns det bägarlavar. Det var en hel del annat denna dag också. Har länge väntat på att sälgen ska slå ut, så att jag kan få se hur hon- och hanträdens blommor ser ut. På vägen ner från Umeå såg jag gulgröna träd här och där längs vägen, det var hansälgarna. Honsälgarna är mer diskret gröna. Sälg är alltså dioik (tvåbyggare) och de jag tog kort på var han- och honträd bredvid varandra vid bergsknallen. Hansälgens pollen sprids med hjälp av pollinerare som tar nektar från både han- och honblommorna. Jag såg bå

Granlav (Vulpicida pinastri) dag 128

Bild
   På den tallåga jag bloggade om vedlav, såg jag den här gula laven. Den här laven har jag sett tidigare på diverse träd. Den har soral på på kanterna. Den finns spridd över hela landet och finns på alla möjliga olika träd. Däremot växer den inte ymnigt.  Lavar en fältguide 

Blåsippa (Hepatica nobilis) dag 127

Bild
    Nu är vi på Söråker där vi i sommar ska gifta oss. Gick runt med barnen nedanför herrgården. Sönerna ville bli puttade på en gunga. Men jag sa att jag höll på att ”arta” mig och att de fick putta på varandra. Det finns en del olika träd här eftersom det varit en plantskola här. På en av dom fanns det en ticka som jag kanske kommer artbestämma senare. Vid samma träd såg jag mina första blåsippor för i år. Det är kring dom här träden vigseln kommer att ske. Sedan var det dags att gå. Dottern hade redan tröttnad och var på väg in. Blåsippa är en ranunkelväxt som är fridlyst i Sverige. Den sprids bara via frön och inte via rotsystem. Blomstängeln böjs så att fröet hamnar i marken för att bilda en ny växt. Myror kan också sprida fröna. Blomman är färdigutvecklad på hösten i en blomknopp. Så fort det börjar bli vår slår de ut. Även om tjäle kan finnas kvar i marken.  Bladen till blåsippa har förr använts till att påskynda läkandet av sår.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Blåsippa

Vedlav (Parmeliopsis hyperopta) dag 126

Bild
  Såg de här på morgonen efter jag hade tittat på citrontickan. Den är väldigt lik stocklav (bloggat om tidigare). Skillnaden är att stocklaven är gulgrön och vedlaven är grå. Stocklaven ser jag överallt på tallbarkar. Men har inte riktigt hittad vedlav där.  Det här exemplaret var på en tallåga (inte den med citrontickan) som låg på marken. Man ser de ihopgyttrade fläcksoralen.  Lavar en fältguide 

Pukstocklav (hypogymnia tubulosa) dag 125

Bild
  Den är hittade jag för några dagar sedan på kanten till skogen vid Prästjön. Var där med dottern innan förskolan. Hon kollade i luppen men tappade den i snön. Kul att hon var lite intresserad. Sedan tappade hon intresset och ville bara bli buren. Men förhoppningen är att hon kommer vänja sig att vara i skogen.  Pukstocklaven växte tillsammans med skrynkellav på en gren till en mindre gran. Den liknar blåslav, men har klubbsoral på loberna istället för läppsoral. Ifrån soralen släpper laven ifrån sig vegetativa soridier. Dessa klubbor kan därför vara mjöliga.  Lavar en fältguide 

Citronticka (Amyloporia xantha) dag 124

Bild
      Imorse innan familjen vaknade, cyklade jag till den lilla skogen vid Prästsjön. Inga bilar och inga människor. När västra länken sätts i trafik blir det andra bullar. När jag kom in i skogen var det inte så lugnt. Hörde hur hackspettarna hackade lite här och där. Såg flera ekorrar hoppa högt däruppe, från träd till träd. Så var det ju alla fåglar också, som kvittrade överallt. Nu är det ingen stillsam vinter minsann.  Har varit i den här skogen flera gånger och hittat svampar på träd. Bland annat har jag artbestämt timmerticka, gullticka, klibbticka och violtagging på en och samma tallåga. Men den här vita beläggningen under den lågan är också en ticka. Det är citronticka och den har mycket mindre porer än timmertickan, ungefär så många som 5 porer får plats per millimeter. Den kan var citrongul, därav namnet. Och fräscha fruktkroppar har också en lukt av citrontvål. Ska be barnen lukta någon gång.  Fungi of Temperate Europe  https://artfakta.se/artbestamning/taxon/Amyloporia%20x

Syllav (Cladonia cornuta) dag 123

Bild
  Hittade ju den sorediösa (mjöliga) naggbägarlaven för några veckor sedan. Undersökte ikväll vad det var för bägarlav utan bägare, som växte mitt ibland naggbägarlaven, på en förmulten, knapp synbar stubbe. Det såg ut att vara mjölig trattlav ( Cladonia coniocraea ). Men när jag kollade i luppen verkade den ha bark och bara vara sorediös på toppen. Mjölig trattlav är sorediös över större delen av podetiumet. Det tog ett bra tag innan jag fann att det var syllav. Syllav kan bli upp emot 10 cm, men dessa var endast upp emot 3 cm höga. Efter att ha läst i facebookgruppen mossor och lavar förstod jag att det var unga exemplar av syllav jag hade hittat.  Lavar en fältguide  Facebookgruppen: mossor och lavar inlägg 201102.  https://www.google.se/amp/s/docplayer.se/amp/16460697-Lavkompendium-for-nationell-inventering-av-landskapet-i-sverige-nils-kristoffer-hylander-per-anders-esseen.html

Rådjur (Capreolus capreolus) dag 122

Bild
  Under påsklovet bodde vi i en stuga i Tärnaby. Där fick barnen prova på snowboard. Det var första gången de åkte alpint överhuvudtaget. Så bra av dem att ändå hålla balansen på slutet den dagen.  Vi upptäckte rådjur längre upp bakom stugan. Jag ville ta kort men när jag öppnade dörren (för att få bra foto) lät det pang och de blev skrämda och makade sig iväg. Vi märkte att de återkom och anledningen var nog för att grannen utfodrade dom. Vi såg att rådjuren mumsade på något utanför deras förråd.  De äter örter, lövträd och ibland svamp. Men de äter inte mycket gräs vilket andra hjortdjur gör. Därför slipper de konkurrera om födan. Handjur kallas för bockar, hondjur för getter och ungar för kid. Getterna är brunstiga i juli och augusti och fosterutvecklingen stannar upp (fördröjd implantation), för att sedan fortsätta kring månadsskiftet januari/februari. Detta är unikt bland hjortdjuren. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Rådjur

Grönfink (Chloris chloris) dag 121

Bild
   På våran gata glädjens gränd satt den här grönfinken och sjung högt uppe  i en gran. Efter det har jag sett flera grönfinkar. De finns i södra Sverige och Norrlandskusten. På vintern flyttar de nordliga fåglarna söderut. Men enstaka kan stanna kvar. Så nu när våren kommer ser man dom komma upp. De livnär sig på knoppar, frön, bär och insekter. De får oftast tvår kullar per år och bygger då bona i backar i buskar eller träd. Ungarna matas från kvävan hos föräldrarna, där maten kommit från frön och frukt.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grönfink

Stjärnlav (Physcia stellaris) dag 120

Bild
 Den här fann jag på väg hem på ett träd (gråal) vid åkrarna, nedanför Grisbacka. På jobbet när jag satt ute med en polare i solskenet vid fikat, såg jag en gren som hade blåst ner på innergården. Det var en rosettlavart, kanske också stjärnlav. Det var nog det som gjorde att jag fick syn på den här.  Med luppen såg jag att den hade bucklig bål, förutom en del mörka fläckar. Antingen var det pseudocypheller eller apothecier på väg upp ur bålen. Arten rosettlav liknar stjärnlav, men kan bli större och är fläckig (samma färg som bålen). Stjärnlav är vanlig i norra Sverige och ovanligare i de södra delarna av landet. Lavar en fältguide 

Vinterlav (Arctoparmelia centrifuga) dag 119

Bild
  Hittade den här också vid det lilla berget där jag funnit många lavar. Finns nog mycket i skogarna om man tar sig tid. Hemmavid, tog det för mig ett tag innan jag kom fram till vinterlav. Den har inga soral, som släktingen ( Arctoparmelia incurva ) har. Den ska tydligen växa i bågar ut från centrum. Inget jag tänkte på i detta fall. Ska hålla utkik, eftersom arten ska vara vanlig. Växer gör den på klippor och block. Vinterlaven gillar  inte kalkhaltigt underlag, vilket inte tycks finnas på denna tallhed. Artbestämde den här arten fel först, det är alltså inte smalflikig sköldlav (Xanthoparmelia stenophylla). Vinterlav ska vara UV positiv till skillnad från smalflikig sköldlav. Inuti bålen är den knallvit med UV, är det detta som betyder UV positiv?  Lavar en fältguide  Mossor och lavar 220722 - Facebook

Rökticka (Bjerkandera fumosa) dag 118

Bild
Den här svampen hittade jag tidigare i vinter ned mot Umeälven. Den växte på ett snett dött lövträd (kanske al) bland andra lövträd (som bland annat hade kuddticka på sig). I närheten finns lite åkermark. Jag hade svårt att artbestämma denna. För någon vecka sedan var jag nere igen och tog med mig en bit av fruktkroppen.  Idag i facebookgruppen ”vilken svamp” var det en person som besvarade mitt inlägg och lade in en bild på en rökticka som var väldig lik. Kom då fram att det nog måste vara rökticka när jag läste mer i boken. Den ska ha en mörk kant ovanför rören (porerna), ha 4-5 porer per millimeter och lukta lakrits. Kanten syntes när jag delar på svampen. Däremot är det bara porerna på kanten som är 4-5 porer per millimeter. Men porerna kanske spricker upp när de blir gamla. Det är ju en annuell ticka som växer till sig i september till januari. Missuppfattade ordet liquorice i boken till sprit (liquor) och bad äldsta sonen lukta på svampen och en gin vi hade. Han tyckte att smaker

Groplav (Diploschistes scruposus) dag 117

Bild
 När jag fastnade i skogen på väg hem från affären, fanns denna sten. Tyckte det var häftigt att se den här betongfärgade gropiga laven med hål i. Hålen är egentligen skållika apothecier.  Lavar en fältguide 

Slånlav (Evernia prunastri) dag 116

Bild
 Värsta snöovädret idag. Tänkte löpning hem var det bästa. Cykling och buss skulle bli svårt. Mycket riktigt var all busstrafik stoppad idag. Väl ute efter en arbetsdag på sjukhuset såg jag att vädret hade bedarrat. Bussarna hade börjat gå och det var plogat på många vägar. Men löpning till Umedalen blev det ändå, härligt. Efter att ha hämtat minstingen på förskolan, gick vi förbi skolan längs de unga oxelträden. På ett oxelträd såg jag så denna busklav. Tänkte att det kanske var den liknande arten gällav (ej släkt). Men den här var ljus på undersidan. Så då tänkte jag att det nog var slånlav. Slånlav har soral på lobekanterna och på bålens ovansida. Dessa var unga eftersom jag inte såg så många soral. Laven förekommer på buskar och lövträd, men kan även finnas på barrträd och sten.  Slånlav är vanlig i södra Sverige och ovanligare här uppe. Den har sedan 1500-talet använts till parfym och kan även användas till färgning, även om man inte gjort så.  https://www.nrm.se/faktaomnaturenoch