Jonas artar sig

  I lördags var det en blåsig dag. Jag cyklade hem från arbetet på sjukhuset. Som tur hade jag en tröja, men det blåste ändå igenom. Nära Umeälven ställde jag cykeln inne i min favoritskog nedanför Grisbacka. Det är en lövskog med många döda träd, vilket är perfekt för rik biologisk mångfald. Nu blommade harsyreblommorna överallt i denna skog. Riktigt fina vita blommor med inslag av lila strimmor. I skogen var det också skönt för att det inte blåste. Gick ner till älven och där fanns dom här fina kabblekorna.  Kabblekor ser ut som stora smörblommor. Men inte så konstigt eftersom dom tillhör samma familj (ranunkelväxter). Trots att de innehåller gift, användes blomknopparna förr i tiden som kapris.   Veckans fundering: Det är ändå rätt fascinerande att tänka sig hur vi människor sticker ut bland jordens arter. Vi homo sapiens har med vår kreativitet och uppfinningsrikedom hittat verktyg som gör att vi kan leva i alla slags habitat, från öken till isiga platser som Grönland. Vi kan också

  Om jag är inne en hel dag kan jag bli smått orolig och ångestfylld. Så började jag känna när större delen av dagen hade gått under kristi himmelsfärdsdagen 18/5. Det var en vacker och varm dag (kring 18 celsius). Sönerna var också rejält uttråkade och frågade ”vad ska jag göra pappa”. ”Nej nu får det vara nog” tänkte jag.  Så vid 16-tiden gick jag med alla tre barnen genom skogen till mataffären. På ett magiskt sätt förändrades humöret på alla, förutom 3-åringen som var på bra humör mest hela tiden.  Sönerna hittade en väldigt lång pinne som de gick med en bra bit. Jag njöt av det fina vädret och naturen. Såklart att jag kikade efter arter också. Helt plötsligt såg jag något skrynkligt på marken och misstänkte genast att det kunde vara en murkla. Jag har aldrig sett eller uppmärksammat den här typen av svamp förut.  Det var en fröjd att gå genom skogen. Dottern gick hela de 1,5 kilometerna till affären och sönerna var i roliga rollekar hela vägen fram och tillbaka (vi gick också geno

I lördags skulle vi se Eurovision. Det var en varm dag med 18 celsius mitt på dagen. Sommartemperaturer hade intagit landet denna vecka. Barnen var såklart sugna på godis inför kvällen. Därför gick vi genom skogen till godishuset. För mig kändes det ypperligt att de då både fick motion och naturupplevelser. Två mina främsta mål med barnens uppväxt.  Plötsligt såg jag en nyckelpiga på en tallstam. Finns det nyckelpigor såhär ute i skogen tänkte jag. Tror heller inte jag sett denna art av nyckelpiga förr. Det visar sig att den lever i barrskog eller blandskog och livnär sig på bland annat barrlöss. Med sina 8 - 9 mm, är ögonfläckig nyckelpiga den största nyckelpigan i Europa. Veckans fundering: Vi har ju ett belöningssystem i hjärnan. Jag undrar vad som stimulerade systemet tidigare i Homo sapiens historia? Kan det vara sociala möten, jakten på mat och dans? I dagens läge behöver vi inte anstränga oss för att få denna belöning. Kickarna finns i närhelst i telefonen, godishyllan eller i s

När vi firar påsk hos min mor, är det såklart brukligt att arta sig där också. Den 9:e april såg jag den här mossan på ett fläderträd ( Sambucus nigra ) i Järna. Den var inte lätt att nyckla, men till slut kom jag till släktet gräsmossor ( Brachythecium ). Men det släktet är svårt, eftersom arterna liknar varandra väldigt mycket.  Det som utmärker släktet är att de är pleurokarpa. Det vill säga att kapseln växer ut från sidan av stammen istället för på toppen eller ur en sidogren. Andra kännetecken är att stambladen har en enkel och lång mittnerv och att bladcellerna är långa. Kapslarna är böjda och har ett koniskt lock (locken är borta på de bilder jag har tagit). Stor gräsmossa skiljer sig mot dom andra arterna inom släktet genom att bladens bashörnsceller är begränsade och inte sträcker sig så långt upp och in mot mittnerven. Men framförallt så har stor gräsmossa knottriga kapselskaft vilket de andra arterna inom släktet inte verkar ha (se sista bilden). Den växer i fuktiga miljöer.