Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2023

Granticka (Porodaedalae chrysoloma) vecka 63

Bild
  I lördags var jag, dottern, dotterns gudfar och äldsta sonen, vid Prästsjön. Där i ett stort fågeltorn med ”kanonluckor” drack vi varm choklad. Utanför fanns en död gran som låg ner (låga). Under den fanns det flera fruktkroppar av Granticka. Granticka är rödlistad som nära hotad på grund av att populationen minskar kraftigt (15% på 30 år). Däremot finns det många reproduktiva individer. Men det är som sagt minskningstakten som gör att den hamnar på rödlistan. Det är helt enkelt vårat intensiva skogsbruk som är boven. Den finns inte i skogar som har kalavverkats och planterats. Men däremot i äldre skog/kontinuitetsskog (rosa på kartbilden ovan) som fanns på fyndplatsen. Veckans fundering Jag tycker att den svenska skogen brukas alldeles för hårt. Det finns många fler arter som är rödlistade än granticka, som är kopplade till den svenska skogen. Naturskog och gammelskog finns det inte mycket kvar av. När skogen också är så fragmenterad, får de rödlistade arterna svårt att komma i kont

Pudrad trattskivling (Clitocybe nebularis) vecka 62

Bild
  I tisdags och igår såg jag dom här gråa svamparna på Hedlundadungen nära en tall. De var inte gulbruna som honungsskivlingarna jag hittade tidigare under hösten i det här området. Pudrad trattskivling är nedbrytare på organiskt material i jorden. Jag tyckte svampen luktade lite söt, men de andra i familjen tyckte den luktade ”svamp”. Arten ska ha en stark aromatisk doft som vissa tycker är angenäm och andra inte. Svampen går att äta men måste förvällas för att få bort muskarin (finns i röd flugsvamp). Den rekommenderas dock inte eftersom vissa kan vara känsliga trotts förvällning. Svampen trivs på kväverik mark bland både barrträd och lövträd.  Veckans fundering  Det uppstår alltid konflikter mellan arter och inom arter. Då handlar det om konkurrens om näring, energi och fortplantning. Men för oss människor verkar det mer handla om olika värden? Östlig kultur, västlig kultur och olika religioner. Vi håller alltså på med krig om vilka värden som bör få överhand. Vad beror detta på?  K

Norsk fingerört (Potentilla norvegica) vecka 61

Bild
Den här rosväxten fann jag precis utanför staketet 231001. Den liknar femfingerört, men bladen är trefingrade istället för femflikade. Den trivs på torra och sandiga platser, men även på ängar och betad mark. Det vill säga oftast på platser där människor har påverkat marken. Den är ofta ettårig, man kan också leva flera år. Varje planta producerar i snitt 13 000 frön. Med dessa egenskaper anses den vara ett ogräs. Men i grund och botten är den nog en pionjärart? Det vill säga att den på en ny plats som skapas lyckas sprida sig mycket snabbt. Sådana platser öppnas upp efter till exempel en översvämning eller någon annan störning som tar bort material och vegetation. Pionjärarten hjälper till att binda upp underlaget och på så sätt förhindra erosion. Det vill säga att värdefull näring och mineral spolas bort vid till exempel regn. När sedan växten dör blir det organiska materialet näring för mer långlivade och ofta större växtarter. Men nu är ju människan så bra på att skapa sådana här y

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem

Sotticka (Ischnoderma benzoinum) vecka 59

Bild
  I lördags stack vi till Konts naturreservat vid havet. Att få ut familjen på det här viset är bland det bästa jag vet. När barn får vara ute i naturen, kommer dom vara mer benägen att vara där vid vuxen ålder. Hjärnan mår också bra av att röra sig och bevistas i naturen. Dessutom testas samarbetsförmågan och gynnar gemenskapen. Detta fick vi speciellt känna på när vi försökte göra upp eld.  Så här ska naturlig skog se ut. Det fanns mycket lav och mossa. Utmärkande var att träden var fulla av manlav och skägglav. Träden var olika åldrar och det fanns både stående och liggande döda furor och granar. Detta gör att svampar, insekter och hackspettar får habitat att leva i. Dessutom skapas det utrymme för växter att fotosyntetisera i de gläntor som skapas.  Sotticka finns främst på granar men också på al, björk, tall och ek. Dess sällsynta och rödlistade släkting sydlig sotticka finns bara i södra Sverige.  Veckans fundering:   Vi människor är ju så bra på att oroa och stressa oss i det sa