Jonas artar sig

I fredags såg jag den här tickan på en högstubbe i Järna. Det var en nersågad sälg som svampen höll på att bryta ner med hjälp av sina svamptrådar (mycel). Svedticka är en vitrötare och bryter ned både lignin och cellulosa i träet. Hade det varit en brunrötare hade cellulosan brutits ned men inte det bruna ligninet. Eftersom proportionerna och stadgan i träet behålls längre under nedbrytningen med vitrötare än brunrötare, kanske sälghögstubben på min mors tomt i Järna kommer stå kvar länge?  Svedticka tillhör släktet röktickor, liksom den rökticka som jag fann för två vintrar sedan ned mot Umeälven (dag 118). Svedticka föredrar lövträd och fruktkropparna bildar ofta små hattar, där de bruna ovansidorna är filtartade till håriga (bild 5). De grå porerna som är 6-7 stycken/mm, mörknar när man trycker eller rispar på dom (bild 6).  Guttation kallas det när det bildas vattendroppar på fruktkroppen. Många tickor får sådana droppar, men även andra svampar kan få det. De vill bli av med överf

  God jul! För precis ett halvår sedan (25:e juni) såg jag en sjuprickig nyckelpiga på vår bakgård och för omkring 2023 år sedan sägs det att Jungfru Maria födde Jesusbarnet. Vad ville jag säga om det? Jo dessa två varelser hänger ihop, för på medeltiden trodde människorna i Europa att de sju fläckarna på sjuprickig nyckelpiga representerade Jungfru Marias sju sorger. Och i Sverige har sjuprickig nyckelpiga förknippats med att vara Jungfru Marias medhjälpare, på grund av det heliga talet sju. Pigan hade hand om nycklarna till himmelriket och fick man hon på handen så skulle man släppa henne fri för att kunna bli insläppt genom himlens portar.  Dagen innan, 24:e juni, såga jag och min dotter en sjuprickig nyckelpigelarv på utebordet (bild två och tre). Kanske var det en larv till nyckelpigan nämnt ovan? Båda är bladlusätare, där den vuxne och larven kan äta uppåt 40 respektive 25 bladlöss per dygn.  På en (eller två?) prästkragar vi hade på bakgården, fanns det mycket bladlöss. Tänkte a

  Nionde juni på vår bakgård, växte det några prästkragar som inte hade slagit ut. På en av dom satt det en fluga med svartvit mönster på vingarna. Det var borrflugan Tephritis neesii  utan svenskt namn. Det är en hane med rödbruna ben varav lårbenen är svarta (gula hos honan). Arten är värdspecifik på prästkragar och på så sätt går den att särskilja från de till utseende liknande arterna inom släktet Tephritis . Honan lägger ägg inne i blomman och larven äter av blomaxeln. Det är den vuxna flugan som övervintrar och inte larven eller puppan.  Jag såg borrflugan flera dagar i följd och antog att det var samma individ. Gissar att den väntade på att uppvakta en hona. Men jag tror det aldrig kom en hona.  Veckan fundering:  I torsdags skedde ännu en bra grej inom EU. Parlamentet och ministerrådet slöt ett avtal om att större företag ska hållas ansvariga för sådant som kan skada miljön eller mänskliga rättigheter. Detta ska gälla hela tillverkarkedjan, men också avfallet. Jag tycker sådana

  4:e juni ute vid stugan på Kammarviken, blev det badminton med barnen. Då såg jag den här aurorafjärilen som satte sig i gräset (även på barnens fotboll). Det är en hane eftersom yttre framvingarnas ovansida är oranga. Honorna saknar den färgen och är därför vita där. Bakvingarnas undersida är marmorerade i grönt och svart, vilket fungerar som ett bra kamouflage bland hundkäks. Larven som är blågrön till färgen äter av korsblommiga växter. Möjliga kandidater vid Kammarviken som jag inte har sett är ängsbräsma och penningört. Puppan som sedan bildas, ser ut som ett brunaktigt utskott där den sitter fast på en växtstjälk.  Veckan fundering: Jag är ju ganska insnöad på miljö- och hållbarhetsfrågor. Ofta är det negativa larm och ja det finns ett viss fog för det. Men nu ska jag se hur många veckor jag kommer fundera över positiva saker kring området. Positiv förstärkning är ju något man försöker med barnen.  Den här veckan tar vi utfasningen av substanser, däribland freoner, som bryter n

3:e juni på Norra Kammarviken (”stugan”) vid havet, såg jag denna skinnbagge. Det är en ängsskinnbagge (Miridae) vars larver/nymfer och vuxna livnär sig på omogna gräsfrön genom att suga. De övervintrar som vuxna och honorna blir gröna till våren. Den här däremot måste vara en hane, eftersom den är gulbrun. Det går lätt att skilja Stenodema calcarata från andra inom släktet, eftersom bakbenens lår (andra bilden) har två taggar vardera. Ett svenskt namn verkar inte finnas. Veckans fundering: Tänk att det finns en art (människan) som kan ha så stor påverkan på jorden, så att ett sjätte massutdöende är på väg att ske. Tidigare massutdöenden har ju haft andra orsaker. En insekt som en ängsskinnbagge skulle aldrig kunna dominera och ha så pass stor påverkan på ekosystemen, som ett däggdjur (oss) vars kreativa hjärna övermanövrerar naturens reglerande funktioner.    Källor Artfakta. Ängsskinnbaggar.  https://artfakta.se/artinformation/taxa/miridae-2000966/detaljer Engelska Wikipedia. Stenod