Jonas artar sig

  Första mossan jag bloggar om. Denna växt tillhör bladmossorna på 800 arter av alla Sveriges cirka 1060 mossor. De andra 260 arterna är levermossor och har en bål istället för blad. Livscykeln är visst ganska enkel. Sporofyten växer upp ur honorganet på växten efter att spermatozoider från hanorganet befruktat ägget. På bladmossor har sporofyten en mössa som åker av så att sporerna från sporkapseln kan sprida sig. Ur sporerna växer en ny växt upp (gamofyt) med hon- och hanorgan (organen kan också vara på skilda växter).  Det finns fler björnmossor och alla har barrlika blad. Bladen hos stor björnmossa ( polytrichum commune ) är smalare och längden på själva växten är längre än hos skogsbjörnmossa. Andra karaktärer som skiljer arterna åt, är att att skogsbjörnmossa är mörkare grön och har fem kanter istället för fyra på sporkapseln. Sen så gillar skogsbjörnmossa stenblock som i den här branten i Järna (26/11).  Veckans fundering: Denna division i naturen har också fångat mitt intresse.

Den här stenen var väldigt stor och min dotter var väldigt förundrad över att den var så stor. Därför stannade vi vid den, när vi var på väg ner för berget i Järna. Såg då den här klotformiga laven, klotformig = globosus på latin. Den har var lite lättare att artbestämma, det stod mellan korallav och sprödlav ( Sphaerophorus fragilis ). Sprödlav är grå till gråbrun och jämnt förgrenad. Medan korallav har grovt grenad huvudstam och smalare grenar. Den är också grå, men bara i grenspetsarna, annars brun. Båda arter växer på sten.  Veckans fundering: Den sista bilden visar vad som ser ut som små bomullsbitar, kan det vara isidier (bitar som lossnar för vegetativ förökning). Står inget om det för den här arten i boken: lavar en fältguide. Sen skulle det vara roligt att nästan gång leta efter de sällsynta fruktkropparna, som ska sitta på grenspetsar.  Lavar en fältguide 

                Efter de roliga med att kasta snöboll, fortsatte vi uppför och precis när vi kom in i skogen såg jag den här mossbetäckta stocken (26/11). Den såg ut att bestå av en intressant bladlav. Ser nu i efterhand att laven är en stor bål med många lober. Det som tydligt framtänder under bålen är de rotliknande utskotten som håller fast bålen till underlaget. Dessa utskott heter rhiziner och har inte som funktionen att ta upp näring. Det var ganska lätt se att laven tillhörde släktet filtlavar, men det var svårt att artbestämma den. Fick hjälp i facebookgruppen Mossor och lavar. Men det finns tydliga kännetecken som gör att det är fjällig filtlav och inte filtlav ( Peltigera canina ). Det första och mest framträdande kännetecknet är de fjällika isidierna på bålens mer centrala delar, vilket syns som ”söndriga kanter” lobkanter (se bilden som är tagen i fält). Det  andra är att bålen inte är riktigt lika grå och tjock som filtlav.  En spännande grej som jag inte såg i fält, är de

  På väg upp för det lilla skogsbeklädda berget med barnen i Järna (26/11), såg vi den här laven. Jag benämner helt fel i videon att det är vägglav ( Xanthoria parietina ), menade förstås fönsterlav ( Cladonia stellaris ). Fönsterlav är en renlav inom släktet bägarlavar ( Cladonia ), som man förenklat brukar kalla för vitmossa. Men fönsterlav är det inte heller. Det är nämligen en annan renlav, som har namnet gulvit renlav ( Cladonia arbuscula ). Gulvit renlav är mycket vanlig i Sverige. Den skiljs från fönsterlav genom att den förgrenar sig åt sidan. Fönsterlav förgrenar sig istället åt alla håll och bildar kuddliknande strukturer. Grå renlav ( Cladonia rangeferina ) har samma form som gulvit renlav, men är grå till färgen.  Veckans fundering: Jag uppmärksammar mer och mer saker i naturen, när jag lär mig olika arter. Att vistas i naturen är för mig mycket givande. Nästa gång jag ser renlavar kommer jag nog försöka se om det är fönsterlav, gulvit renlav eller grå renlav. Jag kommer ge