Inlägg

Visar inlägg från januari, 2024

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var

Fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata) vecka 75

Bild
Den här var ju ganska stor trollslända som jag såg på Hissjö badplats nionde juli förra året när hela familjen var där. Fyrfläckad trollslända är ganska lätt att känna igen genom en fläck på vingspetsen och en i mitten av framkanten av vingen. Annars är dom ljusare gulbrun längre fram och mörkare längre bak på den långsmala bakkroppen. Den här ser gråare ut och är nog därför lite äldre.  Den vuxna fyrfläckde trollsländan lever från vår och hela sommaren och är vanligt förekommande över större delen av landet. Den vattenlevande larven däremot lever i två år. Vuxna individer äter mygg och andra flygande insekter. Medan larverna livnär sig på vattenlevande insekter, men även grodyngel och småfisk. En vanlig missuppfattning är att vuxna trollsländor bara lever en dag, men det är dagsländor som gör det och tillhör en helt annan ordning.  Veckans fundering: Tydligen kan fyrfläckad trollslända äta grodyngel och småfisk. Hur gör den det? Hur fångar och äter den dessa och vad är storleksförhåll

Husmattvävare (Lepthyphantes leprosus) vecka 74

Bild
På morgonen i tisdags för snart en vecka sedan, hjälpte jag min dotter med overall och allt annat som ska på inför en dag på förskolan. Hon blev förtvivlad eftersom jag höll på att trampa på en myra. Antingen var hon rädd för myrans liv eller så var hon rädd själv. Jag böjde iallafall mig ner och kollade på vad det kunde vara för litet djur (kropp på 3-4 mm). Såg då att det var en spindel och förklarade det för henne.  Spindlar har en framkropp och en bakkropp, till skillnad från insekter som har huvud, mellankropp och bakkropp. De har också åtta stycken ben och insekter har sex. Spindlar är rovdjur på småkryp, insekter och andra spindlar, som dom dödar med gift från käkarna (finns undantag som inte har gift). Arterna i Sverige kan oftast inte bita igenom vår hud, dessutom är gifthalten låg.  Nu blev jag nyfiken och den primära undran var om det gick att artbestämma den. Fram med makroobjektivet på mobilen för att sedan via artsorakel (en norsk artbestämningsapp) se vad det kunde vara.

Måbärsmätare (Macaria wauaria) vecka 73

Bild
På vår bakgård den sjunde juli såg jag och dottern den här fjärilen vila på ett rhododendronblad. I Sverige flyger måbärsmätare främst i juli och den är omisskännlig med de svarta V:na på vardera vinge (lite utsuddad på den här individens vänstra vinge). Fjärilens ägg övervintrar för att kläckas till våren, då larven livnär sig av bladen från ripsar. Ripsar är det enda släktet i familjen ripsväxter och utgörs bland annat av krusbär, svarta vinbär och måbär.  Veckans fundering: Tänk om den här fjärilen nyligen hade kläckts under svarta vinbärsbusken bredvid rhododendron? Hade den ätit av vinbärsbuskenns blad och ramlat ner för att bilda puppa där? Det var en ganska stor vinbärsbuske som var angripen av krusbärsmott. Larverna till krusbärsmotten åt många av de vinbär som fanns på busken, men ändå mindre än hälften. Såg också steklar som kanske var parasitsteklar, vilka möjligen skulle ha reglerat ner populationen av krusbärsmott? Detta utgjorde helt enkelt grunden för vidare forskning. S