Jonas artar sig

  Var på sluttningen ner mot Umeälven (nära Backenkyrkan) igår. Det var övervägande asp här. Dessa tickor fanns överallt, på många av de aspar jag såg. Dessa liknar stor aspticka, men är mindre och inte lika stort rundade på kanten. Aspticka är mer brant hovlika och inte lika platta som stor aspticka. De växer ofta under grenar eller där grenar suttit. Svamparna i Phellinussläktet är vitrötare, fruktköttet är brunt och så har de ofta djupa sprickor.   https://artfakta.se/artbestamning/taxon/phellinus-tremulae-5446 Fungi of Temperate Europe

  Denna var mycket svår att hitta på nätet, därför var det lätt när min kompis kunde ange exakt art på krukan. Den har inga åsar, utan vårtor på sig. Det som gjorde det svårt var dessa inte har någon ansamling av röda taggar längst upp, vilket de flesta verka ha om man googlar.   Släktet vårtkaktusar är det näst största kaktussläktet. De flesta kommer från Mexico och bildar blommor i en krans nära    toppen. De är ofta små och blommar redan som unga. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vårtkaktussläktet

Dessa annuella (ettåriga) tickor hittade jag på trädet bredvid lågan med de annuella tickor jag skrivit om tidigare dagar. Det är förmodligen en mindre död björk. Artbestämningen gjorde jag ikväll med hjälp av böckerna Fungi of Temperate Europe. De är matt bruna, zonerade och har 3-4 porer/mm och växer på björk och asp. De är vitrötare, dvs bryter ner cellulosa, hemicellulosa och lignin. Fungi of Temperate Europe https://artfakta.se/artbestamning/taxon/trametes%20ochracea-6189

  Nu blir det en till växt från Täby kyrkby, den här kunde seek-appen genast artbestämma. Jag passade på att ta kort på växter, under tiden min kompis förklarade finurliga lösningar på det nya huset. Bland annat det varma golvet med värme från bergvärmen.   Harsvans växer naturligt kring medelhavsområdet. Arten är den enda i släktet lagurus. Eftersom denna växt tillhör gräsfamiljen sitter blommorna i småax, där blommorna (ståndare och pistill) skyddas av ytter- och inneragn. Varje småax sitter fast i själva stjälken till den äggrundade vippan. Gräs bildar inga vackra blommor eller liknande för att locka    pollinerare, de sprider istället pollenet med vinden.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Lagurus_ovatus https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Småax

  Den här fetbladsväxten fanns i Täby kyrkby hos en kompis ny fräscha hus. Bara en sån sak som bergvärme, planerade solpaneler och batterier för lagring av el. Grabben kan det där med el och fossilfritt.   Fetbladsväxterna är suckulenter, dvs de har köttiga blad för att kunna förvara vatten. Därför klarar paradisträd de torra stäpperna i Sydafrika varifrån den kommer. Bra att ha som krukväxt eftersom den kräver minimal omsorg. Fetbladsväxter har CAM-fotosyntes där klyvöppningarna på bladen öppnas på natten för insläpp av koldioxid. På dagen hålls klyvöppningarna stängda så att inte vattnet i bladen avdunstar.  Blommorna sitter i sammansatta flockar. Blommorna är vitrosa stjärnformade hermafroditer (ståndare och pistill). Blommor sällan i kruka men däremot ute i början av vintern. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Paradisträd https://en.m.wikipedia.org/wiki/Crassula_ovata

Lila ögontröst har också namnet vanlig ögontröst. Varianten glandelhårig ögontröst har mest träffar på artfakta. Förmodligen är det den, eftersom man ser glandelhår på både blad och stjälk på bilden. Ögontröst är en liten snyltrotsväxt som fanns överallt i gräsmattan vid barnens morföräldrars stuga. Växten är en halvparasit som fotosyntetiserar med sina blad, och som med sina trådlika rötters sugkoppar snor vatten och näring från gräsrötter.  Ögontröst använde man förr mot bland annat ögonsjukdomar, där de ingående ämnena tanniner och iridoider nog hade en sammandragande och antiinflammatorisk effekt.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vanlig_ögontröst https://en.m.wikipedia.org/wiki/Euphrasia https://artfakta.se/artbestamning/taxon/euphrasia-1006296

Är fortfarande osäker på vad det är för låga jag hittade med klibbticka, violticka och de vita recupinaten (utan hatt) under stammen. Är det en granlåga eller en tallåga. Men hade också svårt att se skillnad på gullticka och isabellaticka. Båda tillhör samma släkt och har 3-4 porer per millimeter.  https://artfakta.se/artbestamning/taxon/skeletocutis%20amorpha-6027 Fungi of Temperate Europe

Den här krukväxten kommer ursprungligen från Taiwan och jag har nu sett den hos min kompis i Umeå, kompis i Täby kyrkby, min mor i Järna och hos oss i Umeå.  Den får sällan blommor i kruka, annars får den små gulaktiga blommor i en toppställd kvast (flera blomklasar som sticker upp/åt sidan).  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Paraplyaralia

  Denna blomma fick Suss på sin födelsedag och den har blivit en fin eternell. Hortensia kommer ursprungligen från Japan och växer som buskar. När vi var i Göteborg när min brors barn döptes i slutet av augusti, var det fullt av blommande hortensia vid husen.   Dessa klotformade blommor är kultiverade. De är egentligen skyltande blommor med förstorade färggranna foderblad. Kronbladen, ståndarna och de sterila pistillerna är mycket mindre. Man kan skönja dem i mitten på de uttorkade blommorna på bilderna ovan.  De ursprungliga blommorna är små och fertila, sitter i en sammansatt flock, som är platt eller konkav. I yttre delen sitter samma stora skyltande blommor nämnt ovan, för att locka till sig pollinerare.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hydrangea_macrophylla

  Denna bajonettlilja fastnade jag på igår, antingen är det en svärmors tunga eller en dolklilja. Men ikväll kollade jag på om det är en liten bajonettlilja, och det är det minsann.   Blev så glad att se en bajonettlilja blomma. Svärmors tunga tidigare nämnd i bloggen, var jag tvungen att googla till hur blommorna ser ut. Men nu helt plötsligt fick jag se sådana blommor hos min mor. De var ren lyckoträff, hade inte blommat på flera år. Liten bajonettlilja kommer från Kenya, Rwanda och Uganda. De växer invid termitstackar, torra skogar och klippiga busklandskap.  https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:77182904-1

  Denna kaktus fanns hos min mor. Den kan tydligen blomma om det blir längre nätter och kortare dagar. I maj i sydöstra Brasilien där den har sitt ursprung (södra halvklotet) och i oktober november här (norra halvklotet). Jag ska fråga min mor om den har blommat.   Man ser rötter på bakre delen av segmenten, säkert för att segmenten ska kunna slå rot om de ramlar av. Man kan skönja borst/ull mellan ”framtänderna”, det är areoler där blommor eller nya segment kan växa ut.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Schlumbergera_truncata

  Undersidan på den här tallågan är på de flesta ställen vitfärgade vid en första anblick. Men tittare man närmare är det mer brungråvit färg. Timmertickan är liksom     klibbtickan på samma låga (bloggat om tidigare) en brunrötare. De bryter ner cellulosan så att lågan kommer bli instabil och falla sönder, kvar blir det bruna ligninet som är väldigt beständigt och bra för skogen. Den här lilla skogen vid Prästsjön bredvid Umedalen innehar många träd som är döda eller håller på att dö. Perfekt för spridning av många vedsvampar. Undrar hur gammal den lilla skogen är och undrar om man vet det. Nu har det byggts en motorväg som kapat av en del av skogen och snart ska den trafikeras. Undrar om det påverkar svamparna.  https://artfakta.se/artbestamning/taxon/Amyloporia%20sinuosa-3008 https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/tickor.1659.html

  Den här kaktusen är min äldste sons kaktus. Den kommer ursprungligen från öknar och torra skogar i Argentina, Paraguay och Bolivia. Den kan få vita blommor som öppnar sig på natten. Den kan bli upp till 10 meter hög och är den enda arten inom släktet Stetsonia.   https://www.giromagicactusandsucculents.com/stetsonia-giromagi-cactus-succulents/ https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stetsonkaktus

Denna fann jag hos min mamma. Det behöver inte vara rosor som får taggar, även vissa arter inom törelfamiljen kan få det. Det som är gemensamt med törelväxter är att de innehar en giftig mjölksaft.  Intressant att de två röda bladen inte är kronblad utan högblad. Dessa blad heter cyatofyll hos den här typen av växter. Cyatofyllet omsluter hanblommor och en honblomma i mitten. Dessa blommor är kraftigt reducerade och innehar inte kron- och foderblad. Jag tycker den då blir väldigt lik en vanlig tvåkönad blomma, med ståndare runt en pistill i mitten.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Törelsläktet https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kristi_törnekrona

  Igår kväll när jag satt på en bänk i Stockholms centralstationsbyggnad och väntade på Umetåget, märkte jag fåglar som kom flygande. Under ett ögonblick tänkte jag att det var duvor, eftersom jag förknippar dessa till städer och människor. Men dessa var mindre och landade på trappan framför mig och började leta efter matrester. Detta måste vara gråsparv, häftigt. De verkade trivas på trappan och plötsligt dök det upp en hanne och då förstod jag att det hade varit 3-5 honor från början. Hannen har mer markerade färger, svart haka, grå hjässa, brun från ögon ner på hals.   Gråfinkar som tillhör familjen sparvfinkar, har varit med oss människor sedan vi började odla för 10 000 år sedan. Deras huvudsakliga föda är frön, speciellt vete, men kan äta diverse andra matrester från oss människor. Fågelungarnas matsmältningsorgan klarar inte frön till en början, så då får de mycket insekter och då främst larver.  Gråfinkar och pilfinkar är de två arter av släktet Passer vi har i Sverige. De är f

Kul det här med kallaväxter, nu vet ju jag att deras blommor sitter på en kolv. Den här har liksom gullranka hjärtformiga blad. Men den finns istället i regnskogarna i Ecuador och Colombia.  Rosenkalla fanns hos en kompis och det var första gången jag uppmärksammade den och idag hittade jag den hos min mamma också. De hade ett rött hölsterblad under blomkolven,    liksom julstjärna är de till för att locka pollinerare.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Anthurium_andraeanum

  Inte långt från klyvporingen invid Prästsjön fann jag de här bruna valkarnapå en björk. Jag sa säkert wow, det gjorde jag iallafall många gånger, då jag såg nya svampar flera gånger på kort tid.   Enligt artdata är den en vitrötare. Vitrötesvampar livnär sig på både cellulosa och ligning i träet.  https://artfakta.se/artbestamning/taxon/Phellinus%20laevigatus-5439 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Rötsvampar

  Den här klätterväxten fanns också hos min kompis. En av hans katter hoppar gärna upp till ampeln där växten finns.   Gullranka kommer ursprungligen från Sällskapsöarna i Stilla havet, men kan vara riktigt invasiv i tropiska länder. Den tillhör Kallafamiljen som får blommor som sitter i täta kolvar. Dock får Gullranka normalt inte några blommor, men kan stimuleras med hjälp av växthormonet Gibberellin. Växten klättrar genom luftrötter som sätter sig fast på ytor. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Epipremnum_aureum https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gullranka

  Vi har en buske här utanför och en massa vid kvarterslokalen. Den här kaprifolväxten kommer från norra Nordamerika och använts som medicin, tvål och till pilbågar av ursprungsbefolkningen. Den sprider sig mycket lätt och i ett uppdrag som SLU har, är den under utredning som en invasiv art. Men den verkar dra till sig många pollinerare. Jag såg flera fönsterblomflugor, humlor, getingar och bin.   Arten kallas även för smällbär, de vita bären kan smälla och det tycker barnen är kul. Däremot kan förtäring ge kräkning och magont.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Symphoricarpos_albus https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/biologisk-mangfald/frammande-arter/slu-artdatabankens-arbete-med-frammande-arter/ https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Snöbär

Hos min kompis fanns det, förutom Gullsydkaktus, den här sparrisväxten. Den tillhör inte sparrisläktet som våran fjädersparris gör, utan bajonettliljesläktet. Den kommer liksom fjädersparris från Afrika. Svärmors tunga kan få blomklasar med blommor. Grönvita blommor med 6 ståndare och 1 pistill för varje blomma (se bild i länk nedan). Den bildar också rhizom      (Jordstam) som både växer under och ovan jord och gör att växten är perenn (vissnar och växer upp igen).  https://www.backyardnature.net/yucatan/mo-in-lw.htm https://en.m.wikipedia.org/wiki/Dracaena_trifasciata  

  Var ute igen vid den lilla skogen. Det växer gran och tall med inslag av asp och björk. En del träd som är döda, måste vara en riktig gammal skog. Jag gick runt och hittade flera intressanta svampar, riktiga wow upplevelser. Hackspetten hittade många mumsiga insekter i de döda träden.  På en liten och smal björkstam hittade jag piggplätt. Med hjälp av artfakta och boken Fungi of Temperate Europe, kunde jag ändra artbestämningen från klyvporing till piggplätt i efterhand. Fungi of Temperate Europe  https://artfakta.se/artbestamning/taxon/basidioradulum%20radula-3105

  Vi har några Tujor här på tomten, någon som fanns och några vi satt till. Tujor är ett släkte bland cypressfamiljen och occidentalis växer vilt i östra och centrala delarna av norra Nordamerika. Speciellt rådjur tycker att växten är smaklig. Därför växer tujan på ställen där den är svåråtkomlig, speciellt på våtmark.  Liksom gran har tujan hon och han blommor. Dessa växer längst ut på grenarna och sitter i väldigt små kottar. Blomningen sker på våren och hanblommorna släpper ifrån sig pollen varefter de vissnar ganska direkt. Honblommorna blir så småningom till frön i dess kotte.  https://www.uwgb.edu/biodiversity/herbarium/gymnosperms/thuocc01.htm https://en.m.wikipedia.org/wiki/Thuja_occidentalis

I fredags när jag var hos en kompis, passade på att ta kort på alla hans växter. Igår kväll försökte jag se vad det här är för kaktusart, det tog sin tid, men är ganska säker på att det är rätt.  Gullsydkaktus kommer ursprungligen från södra Brasilien där det kan bli minusgrader på vinternätterna. Den kan klara ner till minus 4 grader om den är torr. Den här arten får gula blommor när den är omkring 20 centimeter och kan växa sig upp till en meter i pelarform.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Parodia_leninghausii http://skud.slu.se/nav/taxa/6237468  

Utanför oss på gården fins den här stora busken. I våras när mitt intresse för växter började, var det träden som var mest intressanta. De blommade helt otroligt och jag lärde mig skillnad på hägg och häggmisplar. Hägg får vita blommor i en lång klase och häggmisplar liknande vita blommor i mindre klasar. De är inte släkt med varandra, men både hägg och häggmisplarna tillhör rosfamiljen.  Den hade också spridit sig till våran aroniahäck och i höstas tog jag bort den där. Men tur att det stora buskaget finns kvar, eftersom min dotter åt massor av dessa bär. Jag tyckte faktiskt också dom var goda. Sen häggmispel kommer västra delarna av Kanada och USA där Indianerna åt av dom (torkade och färska) och används idag till Saskatoonbärspaj, sylt, vin, cider och öl.  I höstas kom också mängder av sorgmantel- och amiralfjärilar och såg ut att äta av bären. Mycket vackert.  Jag ville vara säker på att det är sen häggmispel och inte den vanligare arten häggmispel. Så satt idag och kom fram till a