Jonas artar sig

  Här i Tärnaby syns det mycket av dessa manar på björkarna. De ska finnas på både löv- och barrträd i hela landet. De är mörkbruna till svarta, till skillnad från skägglav som är grå. Trodde därför hemma i Umedalen att de mörkbruna var gammal skägglav. Det ska finnas björktagellav i samma släkte på björkarna nära kalfjället. De är mer busklika, hoppas på att vi ser de imorgon.  Ikväll när jag var och kollade på manlaven nära huset, såg jag tre gula geléliknande svampar på en gren med manlav. Ska kolla upp i svampboken.  Lavar en fälthandbok

  På väg från arbetet förra veckan, cyklade jag på andra sidan Umeälven för åka genom Bölesholmarna (ville se sparvuggla). Vid älvkvanten fanns gråal och på ett träd fanns det en stor och fin eldticka. De föredrar främst vide, men finns också på andra lövträd. På trädet bredvid såg det ut som att det fanns en till eldticka längre upp.  Eldticka är i samma släkt som aspticka jag bloggade om tidigare, dvs eldtickesläktet. Eldticka tillsammans med björkeldticka och svart eldticka i samma släkte, användes förut till att hålla igång eld. De brinner väldigt långsamt och hålla sig glödande över en natt.  Fungi of Temperate Europe  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Eldticka

  Nu är vi i fjällen (Tärnaby) och här finns det fjällbjörkskog ( Betula pubescens var. tortuosa ). Här syns det mycket snömärkeslav på speciellt fjällbjörkarna. De växer inte där snön är. Så på sommaren kan man se att träden är utan snömärkeslav till en viss höjd, därav namnet.  Snömärkeslav är en sköldlav och tillhör familjen parmeliaceae. Nästan alla arter i denna familj har en grönalg i sig, oftast släktet Treboxia. Snömärkeslav finns i norra Sverige men avtar söderut. Som syns på bilden är den rosettformig och har många apothecier (skålar) i mitten. Lavar en fältguide https://en.m.wikipedia.org/wiki/Melanohalea

  Från Lundabron som går till Bölesholmarna, såg jag en stor flock gräsänder som var samlade kring en bit öppet vatten i Umeälven.  De kan häcka så tidigt som i mars och så sent som i juli. De lägger sina ägg i fördjupningar bland buskar eller vid tuvor en bit från stranden. De bygger alltså inga bon, men använder dun från sin fjäderdräkt runt äggen.  Stannfåglar bildar livslånga par och gräsänder som flyttar byter ofta partners. När honan häckar samlas hannarna och ruggar sin fjäderdräkt. Honan gör det när ungarna blir självständiga. Ruggningen varar ungefär en månad och då är gräsänder flygoförmögna.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gräsand

Hittar skägglav lite varstans här i Umeå, framförallt i skog. De är mycket känsliga för luftföroreningar och har på grund av det minskat på många håll. Skogsbruket har också orsakat minskningen i södra Sverige. Skägglav kan användas som renföda och har använts till växtfärgning. I laven (och en del andra lavar) finns usninsyra. Usninsyra är antibakteriell och därför har skägglav använts som salva. Man tror att syran skyddar laven från solljus och att dess bittra smak är motbjudande för betande djur. https://www.skogen.se/glossary/skagglavar https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skägglavar https://en.m.wikipedia.org/wiki/Usnic_acid

 Vid Backens kyrka fanns de här klängande fåglarna. De äter nämligen björkfrön på vintern. På sommaren äter dom insekter och andra växtfrön. De bygger bon ganska nära marken.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gråsiska

  Den här gräsvippan satt i samma kruka som rumsgranen här hemma. Rödhirs kallas även för jungfruhirs och har sitt ursprung från Nordamerika. De är bra på att binda jord, så att prärierna inte blir till öken.  Rödhirs är släkt med en av de hirser vi äter, vipphirs (Panicum miliaceum) med ursprung från Kina.  Uppenbart är ju att det är en bra eternell. Plockade isär ett ax och tog bort agnen (två skärmfjäll och två blomfjäll) för att se vad som fanns inuti. Där fanns ett ovalt frö.  Innan frö bildas har axet blommat. Gräs skjuter i det skedet ut ståndare från axet, som pollinerar andra gräsplantor med hjälp av vinden. Pollenet fastnar då på de borstliknande pistillerna som också skjuter ut från axet. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Panicum_virgatum https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vipphirs https://www.azotelibrary.com/image/agnar/78233