Jonas artar sig

Igår var vi på familjedag på IKSU Spa. På vägen hem såg jag dom här röda flugsvamparna vid en björk. Tänkte då att det nog var ett samarbete mellan dem. Det vill säga att den röda flugsvampens svamptrådar (mycel) intar näring från marken som kommer (förutom svampen) björken till gagn via mykorrhiza. Det är alltså den delen av mycelet som är i kontakt med trädrötterna tillsammans med trädrötterna som är mykorrhizan. Här sker också en omvänd transport, där svampen får kolhydrater från trädet. Svampen och trädet drar alltså nytta av varandra. De lever med andra ord i den formen av symbios som benämns som mutualism. Röd flugsvamp är giftig och ger illamående och svettningar, men även eufori och hallucinationer. Det finns inga belägg för att den användes av vikingar som skulle ut i strid. Däremot nyttjades den av schamaner i Sibirien. Schamanerna kunde också dela ut sitt urin efter intag av svampen. På så sett  minskade giftet men inte de hallucinogena effekterna.  Namnet flugsvamp...

Jag praktiserar nu som lärare i Biologi på Norrlands största gymnasieskola. Men jag fick även hålla i en naturkunskapslektion (i torsdags) på Hedlundaparken. Där såg vi många honungsskivlingar och jag bestämde mig för att arta dom.  Det finns flera arter honungsskivling och de kan vara kluriga att bestämma. Tog hjälp av min svampbok och en kunnig person i facebookgruppen Svamp-klapp. Trodde nämligen det var mörkfjällig honungsskivling - Armillaria ostoyae. Men den senare har som namnet låter, mörka distinkta fjäll på hatt och ring. Vanlig honungsskivling har mer blek eller orangebruna fjäll. Stammen är inte lika långsmal och har inte heller toner av gulgrön som hos sydlig honungsskivling- Armillaria mellea. Men med det sagt kan jag ändå inte vara helt hundra på att det är vanlig honungsskivling.  Den här svampen såg jag på tallstubbar och rönnar i ett visst område av Hedlundadungen (ungefär 1 hektar). Den livnär sig alltså inte bara på dött organiskt material, utan också på le...

  Lördagen den 26:e augusti var jag med dottern på Linders parks lekplats. Där passar jag ofta på att kolla på häcken av rosenhallon vid gungorna. Ofta är det en massa humlor där, men så här sent på året fanns det inga. Däremot fanns det den här, som jag först trodde var en stekel. Men vid närmare titt syntes de stora runda fasettögonen och då visste jag att det var en blomfluga.  Att den liknar en en stekel med smal och rödaktig bakkropp, måste ha att göra med att den vill undslippa att bli uppäten. Alltså en form av mimikry. Larven hos vedblommflugor lever av förruttnad trä. Röd vedblommfluga finns inte i Danmark och Norge, men i Finland och som mest i östra delarna av Sverige.  Veckans fundering: Vårt boende är en av de faktorer som påverkar klimatet mest. För en hållbar framtid bör vår boendeyta vara enklare, mindre (halveras) och gå att dela med fler. Beteendeförändringar är inte så populärt. Vem vill sänka sin levnadsstandard? Men det är värt att notera att det vi v...

Söndagen den 27:e augusti cyklade jag och barnen med sikte på Teg. Där skulle vi hitta några cykelorienteringskontroller och träffa några för att spela cricket. Men på vägen över Umeälven, stannade vi av vid en badplats på Bölesholmarna. Här skulle det badas, men det blev mest doppa fötterna för barnen.  På en sten ganska nära vattnet fann jag den här förhållandevis lilla trollsländan. Honor och unga hanar är gulbruna med svarta streck. Men när hanarna blir äldre, får dom en svart färg likt detta exemplar. Tydligen är dom inte särskilt rädda, vilket gjorde att jag kunde ta närbilder. Vissa individer av svart ängstrollslända förirrar sig till områden som inte är dess egentliga miljö. De reproducerar sig nämligen i näringsfattiga skogs- och myrmiljöer. Till skillnad från Bölesholmarnas näringsrika lövskog.  Veckans fundering: Är det så att min frihet tar slut där någon annans tar vid? Tycker det var en intressant tanke som en vän påpekade angående koranbränningarna (det vill säg...