Sjuprickig nyckelpiga (Coccinella sempunctata) vecka 71

 







God jul! För precis ett halvår sedan (25:e juni) såg jag en sjuprickig nyckelpiga på vår bakgård och för omkring 2023 år sedan sägs det att Jungfru Maria födde Jesusbarnet. Vad ville jag säga om det? Jo dessa två varelser hänger ihop, för på medeltiden trodde människorna i Europa att de sju fläckarna på sjuprickig nyckelpiga representerade Jungfru Marias sju sorger. Och i Sverige har sjuprickig nyckelpiga förknippats med att vara Jungfru Marias medhjälpare, på grund av det heliga talet sju. Pigan hade hand om nycklarna till himmelriket och fick man hon på handen så skulle man släppa henne fri för att kunna bli insläppt genom himlens portar. 

Dagen innan, 24:e juni, såga jag och min dotter en sjuprickig nyckelpigelarv på utebordet (bild två och tre). Kanske var det en larv till nyckelpigan nämnt ovan? Båda är bladlusätare, där den vuxne och larven kan äta uppåt 40 respektive 25 bladlöss per dygn. 

På en (eller två?) prästkragar vi hade på bakgården, fanns det mycket bladlöss. Tänkte att nyckelpigorna kanske skulle äta upp dom, men det blev inget av det under hela sommaren. Förklaringen var att de försvarades av myror som de levde i ett mutualistisk förhållande (symbios) med (bild fyra). Bladlössen fick skydd och myrorna fick mat i form av honungsdagg från lössens bakändar. 

Veckans fundering 
Att odla med bekämpningsmedel är ju en effektiv metod men gynnar inte naturen direkt. Giftet förstör inte bara den arten som går på grödan, den dödar också andra levande organismer som kan ha reglerande funktioner för att hålla naturen i schack. Vi människors hälsa kan också bli lidande om vi får mycket gift i oss. Dessutom kan skadedjuret bilda resistens mot bekämpningsmedlet. Därför tycker jag att det är välkommet med att använda naturen självt, till exempel genom att använda nyckelpigor som är bladlössens naturliga fiender. 

Lukten av nyckelpigors fotspår skrämmer bladlöss. Genom att locka nyckelpigor till ett kornfält, studerar forskare på Svenska lantbruksuniversitet om bladlössen kan hållas borta. Förutom att skadedjuren blir uppätna, kanske lukten ytterligare förhindrar bladlössens angrepp på grödan. 

Det är sådan här forskning som jag tycker ekonomin ska sträva efter för att skydda våra grödor, istället för stora företags massproduktion av giftiga bekämpningsmedel, där vinsten tas ut på bekostnad av naturen. 


Källor
Lunds kommun. Informationsblad om nyckelpigan. https://lund.se/personalingangen/for-dig-som-arbetar-inom-forskola-och-skola/naturskolan/biologisk-mangfald-pa-skolgarden/infoblad-nyckelpiga

Jordbruksverket. Nyckelpigor. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr265_6.pdf

Sveriges radio. 2021-08-17. Lukten av nyckelpiga skrämmer bladlöss. https://sverigesradio.se/artikel/skramma-bladloss-med-lukten-av-nyckelpigor

Utbildningsradion play. 2019. Myran äter bladlusbajs. https://urplay.se/program/233098-vilda-djur-i-norden-myran-ater-bladlusbajs

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer