Brosklav (Ramalina fraxinea) vecka 127





Dagen innan nyårsafton var jag så inriktade på mossorna på bergknallen i Järna, att jag till en början inte märkte de stora hängande knippena med remsor på en omkullfallen sälg. Dessa remsor var en lav som jag inte hade uppmärksammat tidigare! Brosklav som laven heter, växer hängande ner från barken på lövträd i södra Sverige.

Här vid bergknallen växer det en bunt stora sälgar. Några har sågats ner och så hade alltså det ramlat ner en och gjort platsen än mer öppen. Brosklav gillar nämligen luckra miljöer med mycket ljusinsläpp. 

Brosklav är platt i strukturen, har längsgående åsar och skålliknande fruktkroppar (apothecier) på kanterna (utom på längst ut på loberna). 

Veckans fundering:

Jag förstår inte varför vi inte hushåller på jordens resurser och bibehåller livskraftiga ekosystem? Måste vara en självklarhet för vår och alla andra arters skull. Är det för att vår kultur och ekonomiska system är så förbannad svår att ändra på? Vi lever som att planeten inte har några gränser. Ekonomisk tillväxt till varje pris. Kanske vi måste värdera tillväxt i andra områden högre. Kanske vi först då kan vända det destruktiva sätt vi lever på. Tillväxt av arter som håller på att försvinna, förstärka ekosystem, öka folkhälsan, är några exempel. 

Källor:

Moberg, R. Hultengren, S. 2016. Lavar en fältguide.

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: brosklav(Ramalina fraxinea). https://artfakta.se/taxa/229834 [2025-01-19]

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i ...
Läs mer

Öronmanet (Aurelia aurita) vecka 102

Bild
  21:a juli stack vi till Stora Amundön för att bada. Ön ligger söder om Göteborg och vi råkade gå den sydliga delen som inte hade badstränder. Men där var det vacker natur och klippor ned mot havet. Vi fann också två maneter och en krabba, något vi inte sett uppe i Umeå. Så detta var ju en ny och häftig upplevelse för barnen.  De två maneterna var öronmanet och går lätt att artbestämma genom de fyra tydligt rosa gonaderna. Det är dessa öronliknande bildningar som arten fått sitt namn av. Gonaderna är manetens könsorgan, men det går inte att se skillnad på hanar och honor.  Kroppen liknar en klocka hos maneter och hos öronmanet är den ofärgad och genomskinlig. På undersidan sitter munnen omgiven av munarmar. På kanten av öronmanetens klocka sitter korta tentakler med nässelceller. Dessa syns inte på bilderna ovan, kanske har de nötts av? Nässelcellerna bedövar små kräftdjur och fiskyngel, som maneten har som föda. Till skillnad från brännmaneterna känns knappt öronmaneten...
Läs mer