Skogsnätfjäril (Melitaea athalia) vecka 151

 







Jag och barna är på semester i södra Sverige och nu är vi hos min bror i Norrköping. Igår stack vi, brorsan och hans barn för bad i Lilla Älgsjön norr om Norrköping. Jag och dottern gick tillbaka till picnickfilten för hon var sugen på något att äta. Då såg jag att det satt en fjäril på min ena sko. Tänkte genast på att det här måste vara en pärlemorfjäril, men frågan var vilken. 

Det visade sig inte alls vara en pärlemorfjäril, utan en nätfjäril. Den var bland annat inte beprydd med silverfläckar på bakvingens undersida, som de flesta pärlemorfjärilar. Arten är skogsnätfjäril och särskiljs från veronikanätfjäril, genom att det yttre sömfältet är lika halmgul som de ljusa halvmånarna innanför. Skillnaden mot sotnätfjäril är att yttre tvärbandet med rödbruna celler (bakvingens undersida) inte har mörka fläckar i sig och inte är kraftigt skuggade inåt. 

Skogsnätfjärilslarven äter kovall, men också teveronika, axveronika och svartkämpar i södra delen av landet. Den övervintrar och förpuppas under olika tider på sommarhalvåret, beroende på larvstadium. Larven kan till och med övervintra mer en gång, vilket verkar gälla till viss del längre norrut i Sverige . 

Veckans fundering:

Alla dör någon gång, frågan är när? Tänker att jag ska försöka göra varje dag till något värdefullt. Något som som passar in här och nu, i det liv jag lever just nu. Vad har jag för förutsättningar? Vad vill de jag umgås göra? Förväntningarna ska anpassas till det som går att göra just denna dag, nästa dag osv. 

Källor:

Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011). Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Bugbook Publishing. 

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: skogsnätfjäril(Melitaea athalia). https://artfakta.se/taxa/201086[2025-07-10]


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Motaggsvamp (Sarcodon squamosus) vecka 110

Bild
  Igår morse strax efter solen gått upp, stack jag iväg i den 0-gradiga och friska morgonluften. Inga människor syntes till och jag styrde min kos ut över och förbi järnvägen till den otroligt talliga Kullaskogen. Bena var pigga och villiga att löpa grusväg, stig och djupa sandiga hästspår. Det är inte dumt att leva! Stannade så till vid några rödbruna stensoppar, som jag gjort så många gånger tidigare, för att återigen upptäcka att dom var fullt med larvgångar och därigenom inte något att ta hem. Besviken över det fortsatte jag mot den fina naturen vid Kullaån. Men på stigen dit såg så plötsligt dom här häftiga svamparna med mörkbruna hattfjäll. Det var bara att ta upp artbestämningsappen i mobilen och svampboken från ryggsäcken för att ringa in arten.  Vilken lyckoträff, motaggsvamp som den heter, var inte bara ätlig utan också rödlistad som nära hotad. Den lever i symbios (mykorrhiza) med tall, främst äldre tall. Motaggsvamp är ändå rätt vanlig men minskar för att den missg...
Läs mer

Svalört (Ficaria verna) vecka 141

Bild
  På långfredagen kom en av mina bästa vänner Hasse på besök i Järna. Vi gick förbi ett biflöde till Moraån. Den kallade vi för ”ån” när jag var liten. Där hämtade jag och mina bröder grodyngel tillsammans med vår far, för att se dem växa till grodor hemmavid. Men vad jag kan minnas, så har jag aldrig sett så många gula blommor där.  Svalört sprider sig framförallt vegetativt med sina rotknölar. Vattendrag som översvämmas gör att arten kan sprida sig till nya områden.  Unga blad har förr använts som sallad. Men först efter kokning och torkning. Rötterna har även använts som nödföda efter att man kokat, torkat och malt dem. Växten innehåller nämligen det svagt giftiga ämnet protoanemoning som betande djur i vår del av världen lärt sig undvika. I USA har däremot inte betande djur lärt sig det. Där är den också invasiv och konkurrerar ut inhemska vårväxter.  Veckans fundering:  Alltså, det otroligt vad mina nära vänner, bröder och mor är viktiga i den otroligt jobb...
Läs mer