Stinkmussling (Phylotopsis nidulans) vecka 168

 





Försökte artbestämma mossa i helgen, men gick bet. Tur att jag bland annat hade den här arten från förra helgen. Det var när jag var med och inventerade två skogsområden öster om Vindeln. Jag var mest fokuserad på knärot och ringhack efter tretåig hackspett, men så pockade den här orangegula svampen på min uppmärksamhet. Som syns, växte den på en björklåga. 

Stinkmussling är allmän i hela landet och växer på både döda löv- och barrträd, främst under oktober till februari. Den har ingen känd toxicitet, men då den luktar ruttet ägg skvallrar det om att den inte är särdeles god att äta. 

Stinkmussling är lätt att känna igen med sin orangegula färg, inrullade kant, luddiga hatt och att det är en mussling. Musslingar liknar musslor och har en sidställd fot (men kan också sakna fot), mer eller mindre tunglik hatt och skivor som går ner på foten. Stinkmussling är en vitrötare och skivorna på hatten avger vita sporer. 

Källarkantarell liknar stinkmussling, men växer bara på barrträd, är brunorange och har bruna sporer. 

Veckans naturbetraktelse:

Igår på väg till jobbet (arbetade kvällshelg), gjorde jag en avstickare in i den lilla skogen i Umedalen. For till den plats jag hade funnit fnaslav två veckor tidigare. Bland stenblock försökte försökte jag leta fram några mossar att ta med. Men var det inte najs att vara här ändå. Regnet låg i luften och det var fuktigt. Visserligen hördes biltrafiken i bakgrunden, men jag kände att det var lugnt och trivsamt. Det gick att andas ut i denna oas. När jag kikade närmare på mossan, kunde jag inte låta bli att förundras över de skarpt gröna små bladen. Aja ingen tid att förspilla, ner med de tre olika mossarna i tre olika fickor, traska till cykeln och trampa iväg till Norrlands universitetssjukhus. 

Källor:

Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Temperate Europe. Volyme 1. Princeton.

Mossberg, B. Karström, M. (2021). Svampar i Sverige. Bonnier fakta.

Nationalencyklopedin, musslingar. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/musslingar?utm_source=chatgpt.com [2025-11-10]

Naturplats. Stinkmussling (Phyllotopsis nidulans). https://www.naturplats.com/svamp/visa/Phyllotopsis-nidulans [2025-11-10]

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: stinkmussling(Phyllotopsis nidulans). https://artfakta.se/taxa/5511 [2025-11-09]

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mosandbi (Andrena barbilabris) vecka 146

Bild
I tisdags såg jag den här rackaren på maskrosor hemma på bakgården. Maskrosor är rika på nektar och pollen. Det var en hona av mosandbi. Det är just honorna som gör vertikala gångar ner i sand eller liknande. Utifrån den strålar det ut horisontella gångar med yngelceller, där hon lägger pollen, ett ägg och täpper igen.  Sandbinohonor särskiljer sig från andra bin så som till exempel bandbin, genom krumböjda pollensamlingshår (bild 3). Silversandbi liknar mosandbi, men mosandbi har glänsande tergit (ryggplåt) 1 (bild 3) och matt skutell (bild 4). Mosandbi har annars brunoranget hår på mellankroppen, beiget hår på bakskenbenen och vitt pollensamlingshår. Bakkroppens tergit 2-4 avslutas var och ett med ett vitt band. De två första banden är avbrutna i mitten, medan det tredje är sammanhängande.  Veckans fundering: Umedalen ligger på en före detta isälv, vilket gör att inunder översta tunna lagret jord finns det sand. Just sand passar ju sandbin. Så mosandbiet kommer säkert från e...
Läs mer

Kålmal (Plutella xylostella) vecka 147

Bild
  I förrgår cyklade jag en liten omväg förbi åkermarkerna mellan Umedalen och Rödäng. Såg då hundkäx och tänkte att det skulle bli veckans art. Dock upptäckte jag i efterhand att jag redan haft den. Hur som helst, när jag väl stannade till där vid vägeskanten, fanns det så mycket mer spännande. Det var nämligen en stor mångfald av insekter bland hundkäxen, gräs och sommargyllen. Flera av dessa arter var kopplade till korsblommiga växter, däribland kålmal. Den korsblommiga växt som det fanns gott om, var helt enkel den gulblommiga växten sommargyllen. Den förgyller verkligen vägeskanterna i Umeå så här års.  Kålmalen skiljer sig från andra inom familjen senapsmalar  genom att ha smala framvingar. Men också genom att framvingen delas upp genom en vågig linje, i en mörk främre del och en ljus bakre del. Jag såg flera kålmalar och den tjugoåttonde maj fick jag också syn på en eller två. Massförekomst av arten kan förekomma. Jag har aldrig tidigare uppmärksammat den, men i år ...
Läs mer

Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) vecka 152

Bild
I söndags såg jag den här pärlgräsfjärilen bland blommorna hos min mor. Såg då också en vitgräsfjäril med trasiga vingar. Där började kungsmyntan blomma som verkligen är populär för fjärilar och andra pollinerande insekter.  Som syns på bilderna, har gräsfjäril ”pärlor” på undersidan av vingarna. Framvingens undersida har en ögonfläck och bakvingen fyra till fem olikstora sådana.  Liksom andra gräsfjärilar, livnär sig larven av pärlgräsfjäril på gräs. Främst verkar det vara bergslok. Larven övervintrar som halvvuxen och förpuppas i början av juni. Pärlsgräsfjäril gillar löv- och blandskog, med halvöppna ytor och buskar.  Veckans fundering: Jag har en utopisk dröm att veta allt om naturen, men märker att jag bara kan en ytterst minimal del av den. Här finns att upptäcka så det räcker tills jag dör.  Källor:  Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011).  Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar . Bugbook Pub...
Läs mer