Tajgataggsvamp (Phellodon secretus ) vecka 213





Igår var jag utanför Norsjö i inlandet på en sandtallskogkurs. Vi var i två jättefina sandtallskogar. Det var glest mellan tallarna och inte mycket markvegetation. Renlaven lyste grått på skogens golv. Det fanns en hel del död ved som legat mycket länge och bildat så kallat silverved. Det var under sån ved vi fan den här riktigt rara lilla taggsvampen.

Tajgataggsvamp är rödlistad som sårbar, men kanske borde hamna i en starkare kategori på rödlistan. Svampen är speciel eftersom den bildar mykorhizza med tall, men också kräver silverved som den kan gömma sig under och växa sig fast på. 

Annars är den ljusgrå till gråsvart och består av en svart smal fot. Smalfotad taggsvamp och svartvit taggsvamp har inslag av beige, violett, brunröd, respektive helt gammelrosa - beigerosa. Den bildar vita sporer som alla inom släktet Phellodon. Inom släktet bildar den de minsta fruktkropparna. 

Veckans naturbetraktelse:

Naturtypen i de två sandtallskogarna var verkligen ett referensvärde för mig för hur en sandtallskog ska se ut. Oftast är dom hårt brukade eller håller på att växa igen. Kullaskogen i närheten där jag bor har ganska fin sandtallskog och borde bevaras. Nu ligger det avverkningsanmälningar för hård gallring precis på minst två områden med fin och gammal sandtallskog. Det borde ju göras naturvårdsbränning här istället och låta renarna fortsätta beta renlav och trampa ner växtligheten. Strax utanför Umeå skulle vi kunna ha fin sandtallskog för långt in i framtiden med många värden!

Källor:

SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: tajgataggsvamp (Phellodon secretus). https://artfakta.se/taxa/232140 [2026-09-20]



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Rödskivig kanelspindling (Cortinarius semisanguineus) vecka 164

Bild
I fredags var jag ledig för att jobba helg. Barnen var i skolan, så jag pysslade med diverse på J.A. Linders väg och passade på att ta mig till den lilla skogen med motionsslinga här i Umedalen. Tänkte att det skulle vara fullt med svamp eftersom det har varit vått väder ganska länge. Men det var inte mycket att hurra för. Jag hittade så iallafall rödskivig kanelspindling. Den har jag sett mycket av i kullaskogen, nog den näst vanligaste efter pepparriska.  Vänder man på hatten ser man tydligt de röda skivorna. Det är därför artepitet är semisanguineus, det vill säga halvt blodröd. Blodröd kanelspindling är istället röd på både hatt och skivor. Dessa svampar har använts för att färga garn.  Rödskivig kanelspindling är oätlig och kan vara giftig. Den bildar mykorhizza med framförallt gran och tall, i både blåbärs- och lingonskogar. Marken ska helst vara sandig. I videon ses en mindre gran, vilket nog var den mutualistiska partnern till de rödskiviga kanelspindlingar jag hittade...
Läs mer

Fläckig bitterskivling (Gymnopilus penetrans) vecka 163

Bild
 Min bror var på besök här i Umeå i helgen! Passade på igår att ta med honom till kullaskogen. Där fann jag fläckig bitterskivling. Den har en bitter smak och växer på dött trä från barrträd, sällan lövträd. Den liknar mörkfotad bitterskivling, att den senare har mer rödbrun hatt och gulare skivor. Det är ingen matsvamp och kan ha hallucinogena effekter.  Veckans naturbetraktelse: Jag tyckte det var roligt att ta med brorsan till kullaskogen . Kändes kul att berätta om dess historia och om de rödlistade arter som är knutna till sandtallskog. Här ska också goliatmusseron som är en delikatess i Japan finnas. Jag har aldrig hittad den, fast den är som mest rapporterad här i Västerbotten. Men den triggade mig att leta den mellan tallarna.  Det var lugnt där mellan tallarna. Vilka svampar skulle vi hitta? Vi såg spindlingar och några Karl Johan. Karl Johan var som vanligt ätna av larver. Men så såg brorsan kantareller. Men det var bara ett spratt av naturen. Det var nämligen n...
Läs mer

Fnaslav (Cladonia squamosa) vecka 166

Bild
I fredags fann jag fnaslav bland mossor och sten i den lilla skogen i Umedalen. Det är en bägarlav som inte hade så välutvecklade bägare. Poditierna (skaften) är långa och förgrenar sig. De är beklädda med fylokladier (fjäll). Riktiga fruktkroppar är sällsynta. Men den finns bruna/mörka pyknider (utskott) som släpper ut pyknokonidier. Funktionen är inte helt förstådd. Fnaslav är svår att förväxla med andra arter inom det annars så stora och krångliga bägarsläktet Cladonia .  Veckans naturbetraktelse I fredags sprang jag intervaller på motionsspåret i Umedalen. Sen var jag varm och började kolla på berghällarna och stenarna för jag vet att på sådana ställen hittar man många arter av mossor och lavar. Det var fuktigt och inget regn. Det var också varmt för årstiden, kanske 8 grader. Detta väder tyckte jag var behagligt. Det så var friskt och grönt. Det gröna var mest mossor och lavar. Bara för att det är höst betyder det inte att det inte kan vara grönt!  Källor: Moberg, R. Hult...
Läs mer