Jonas artar sig

   Undrade vad det var för spott som fanns överallt i gräset vid stugan. Det är förmodligen från nymfer av spottstritar. De producerar ett skyddande hölje för att undgå fiender och uttorkning. Både imago (vuxna) och nymfer suger växtsaft från olika växtdelar. Imago av spottstrit kan hoppa många gånger så högt och långt jämfört med sin storlek. Neophilaenus lineatus  föredrar fuktiga gräsmarker som här vid stugan nära havet. Det verkar som att den inte har ett svenskt namn.  Den här satt på ett grässtrå (7/7) och var ungefär en halv centimeter stor. När jag kom nära med makroobjektivet, flyttade den sig bakom grässtrået. Så gjorde den hela tiden utan att hoppa iväg. Froghopper - Wikipedia  Spottstritar - Wikipedia Artfakta

   Den här blomman vid stugan (7/7), kunde inte jag sätta fingret på vad det var för familj eller släkte. Men det är en ros tillhörande fingerörtsläktet liksom kråkklöver ( Potentilla palustris ) och femfingerört ( P. argentea) som jag bloggat om tidigare. Förstår ju att denna inte är vilt förekommande i Sverige, men det var nyfikenheten som drev mig att veta vad det var för en blomma. Den kommer ursprungligen från Bhutan och Indien. Man ser på bladen och blomman att det är en fingerört tycker jag. Potentilla atrosanguinea - Wikipedia

 I torsdags åkte vi från stugan och jag hann precis ta kort på den här fjärilen innan vi satte oss i bilen. Den hade jag sett ständigt fladdra runt på tomten och därför svårt att få på bild. Det måste varit den vanligaste fjärilen på Kammarviken.  Det är tydligen hannarna som söker nykläckta honor som gör att dom flyger runt så mycket. Honor som parat sig gömmer sig i gräset. Hannarna har ansamling av doftfjäll på framvingarna och vid parning för dom framvingarna mellan honans vingar.  Äggen läggs ett och ett på blad och strån av gräs. De halvvuxna larverna övervintrar och förpuppar sig i Maj. Luktgräsfjäril - Artfakta

 29 juni på kvällen var jag på väg till en kompis. Det var när jag kikade på bergklinten ( Cyanus montana ) som jag såg att hallonbladen på andra sidan av gång- och cykelvägen var angripna av denna svamp. Rostsvampar kan ha ha upp till fem olika sporstadier under sin livscykel. Vissa arter kan värdväxla mellan två växtarter. Rostsvampar kan göra stor skada på odlingar.  Phragmidium går på rosväxter och P. rubi-idaea på hallon ( Rubus ), utan att ändra värdväxt.  Rostsvampar har en komplicerad livscykel som jag inte är helt hundra på, så ta denna förklaring med en nypa salt: Teliosporerna som är mörka övervintrar och på våren bildas basidium där cellernas två cellkärnorna smälter ihop för att sedan bilda enkärniga + och - basidiosporer. Dessa sprids till hallonblad och bildar spermogonier (sporhus). Ur spermagoniumet släpps spermatier som tar sig till andra spermagonier och vice versa.  Runt om bildas aecidier (de skålliknande fruktkroppar som syns på bilderna). De ...

  Senare på kvällen fredagen för drygt en vecka sedan, tog 9-åringen sin cykel och jag min cykel med 3-åringen i barnstolen till Umeälven. De kastade sten i älven och jag såg något som slingrade längs kanten. Det var en ganska stor igel som stundom kom upp med en del av kroppen på land och stundom helt i vattnet. Den verkade suga sig fast för att komma fram. Jag har nog aldrig sett en igel ute såhär. Mycket riktigt var det en igel, en hästigel och ingen blodigel ( Hirudo medicinalis ). Dessa två är de största iglar vi har i Sverige och tillhör familjen käkiglar. Blodigeln är ovanligare, har röda ränder och suger blod. Hästigelns käkar klarar inte bita sig in på människors hud. De slukar däremot ryggradslösa djur hela, så som fiskägg, grodyngel, snäckor och andra iglar. Liksom daggmaskar är iglar också segmenterade (stammen ringmaskar) och har en ”gördel” (klassen gördelmaskar). Gördeln heter clitellum och ligger närmare bakänden av masken. Maskarna är hermafroditer och vid parning ...

 Mitt på dagen i värmen förra fredagen, såg jag den här magnefika svärmaren. Den satt på ett blad bland snörbärsbuskarna ( Symphoricarpus albus ) vid kvarterslokalen. Har aldrig sett en så hårig och färggrann fjäril förut. Råkade ha makroobjektivet på mobilen och kom ganska nära fjärilen med den. Men den flög långt iväg och försvann bakom vårat hus när jag blev för närgången.  Humledagsvärmare har tillsammans med svävflugedagsvärmare ( Hemaris tityus ) genomskinliga vingar. Humledagsvärmaren har en tydlig vingribba genom diskfältet på de större framvingarna, vilket den andra arten inte har. Här syns dessa vingribbor tydligt längst upp som korta brunröda tvärgående streck.  Dessa dagsvärmare födosöker på dagen genom att likt en kolibri hovra framför blommor. De lägger ägg på undersidan av blad till framförallt skogstry ( Lonicera periclymenum ), men även syren ( Syringa vulgaris ) och snöbär. Skogtry finns det dåligt här med, men däremot finns det ju mycket syren och snöbä...

  Så detta var alltså linnea som man hört talas om. Carl von Linnés favorit blomma. Det var i förrgår jag såg den i skogen på en ö när vi var ute på Norrbyskär. Vi hade tagit båten över, fikat och spelat kub.  Det fanns en flotta som man kunde ta sig över till nästa ö med hjälp av ett rep. Det var ganska grunt och där låg flera skeppsvrak, träskepp som användes när Norrbyskär var Europas största sågverk. Jag hade dottern på ryggen medan de andra pinade på i förväg. Så såg jag dessa skapelser och var tvungen att fotografera. Linnea är ett ris (vedartad och inte en ört) med revor som har små runda motsatta blad. Blommorna är hängande och sitter två och två på en delad stängel. Tydligen ska de vara väldoftande på kvällen. Måste lukta nästa gång jag träffar på dem.  Linnea - Den virtuella floran Norrbyskär museum