Blåmes (Cyanistes caeruleus) dag 23



Blåmesar är också flitiga besökare till fröbaren jag satte ut. De är liksom talgoxen insekts- och spindelätare på sommaren och ändrar om till vegetabilisk föda på vintern. De trivs bäst i löv eller blandskog och kring bebyggelse. De har sin egen nisch på de lättaste kvistarna längst ut på träden. Där kan de utan konkurrens finna föda och till och med hänga upp och ner. Samma är det med kungsfågel och svartmes, fast på barrträd. Däremot är dessa fåglar lättare byten för rovfåglar eftersom dom befinner sig ytterst på träden. 


Jag ska kolla om det stämmer att blåmes föredrar lövträd. 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Blåmes




 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) vecka 152

Bild
I söndags såg jag den här pärlgräsfjärilen bland blommorna hos min mor. Såg då också en vitgräsfjäril med trasiga vingar. Där började kungsmyntan blomma som verkligen är populär för fjärilar och andra pollinerande insekter.  Som syns på bilderna, har gräsfjäril ”pärlor” på undersidan av vingarna. Framvingens undersida har en ögonfläck och bakvingen fyra till fem olikstora sådana.  Liksom andra gräsfjärilar, livnär sig larven av pärlgräsfjäril på gräs. Främst verkar det vara bergslok. Larven övervintrar som halvvuxen och förpuppas i början av juni. Pärlsgräsfjäril gillar löv- och blandskog, med halvöppna ytor och buskar.  Veckans fundering: Jag har en utopisk dröm att veta allt om naturen, men märker att jag bara kan en ytterst minimal del av den. Här finns att upptäcka så det räcker tills jag dör.  Källor:  Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011).  Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar . Bugbook Pub...
Läs mer

Skogsnätfjäril (Melitaea athalia) vecka 151

Bild
  Jag och barna är på semester i södra Sverige och nu är vi hos min bror i Norrköping. Igår stack vi, brorsan och hans barn för bad i Lilla Älgsjön norr om Norrköping. Jag och dottern gick tillbaka till picnickfilten för hon var sugen på något att äta. Då såg jag att det satt en fjäril på min ena sko. Tänkte genast på att det här måste vara en pärlemorfjäril, men frågan var vilken.  Det visade sig inte alls vara en pärlemorfjäril, utan en nätfjäril. Den var bland annat inte beprydd med silverfläckar på bakvingens undersida, som de flesta pärlemorfjärilar. Arten är skogsnätfjäril och särskiljs från veronikanätfjäril, genom att det yttre sömfältet är lika halmgul som de ljusa halvmånarna innanför. Skillnaden mot sotnätfjäril är att yttre tvärbandet med rödbruna celler (bakvingens undersida) inte har mörka fläckar i sig och inte är kraftigt skuggade inåt.  Skogsnätfjärilslarven äter kovall, men också teveronika, axveronika och svartkämpar i södra delen av landet. Den övervin...
Läs mer

Mosandbi (Andrena barbilabris) vecka 146

Bild
I tisdags såg jag den här rackaren på maskrosor hemma på bakgården. Maskrosor är rika på nektar och pollen. Det var en hona av mosandbi. Det är just honorna som gör vertikala gångar ner i sand eller liknande. Utifrån den strålar det ut horisontella gångar med yngelceller, där hon lägger pollen, ett ägg och täpper igen.  Sandbinohonor särskiljer sig från andra bin så som till exempel bandbin, genom krumböjda pollensamlingshår (bild 3). Silversandbi liknar mosandbi, men mosandbi har glänsande tergit (ryggplåt) 1 (bild 3) och matt skutell (bild 4). Mosandbi har annars brunoranget hår på mellankroppen, beiget hår på bakskenbenen och vitt pollensamlingshår. Bakkroppens tergit 2-4 avslutas var och ett med ett vitt band. De två första banden är avbrutna i mitten, medan det tredje är sammanhängande.  Veckans fundering: Umedalen ligger på en före detta isälv, vilket gör att inunder översta tunna lagret jord finns det sand. Just sand passar ju sandbin. Så mosandbiet kommer säkert från e...
Läs mer