Stenmurkla (Gyromitra esculenta) vecka 40
Om jag är inne en hel dag kan jag bli smått orolig och ångestfylld. Så började jag känna när större delen av dagen hade gått under kristi himmelsfärdsdagen 18/5. Det var en vacker och varm dag (kring 18 celsius). Sönerna var också rejält uttråkade och frågade ”vad ska jag göra pappa”. ”Nej nu får det vara nog” tänkte jag.
Så vid 16-tiden gick jag med alla tre barnen genom skogen till mataffären. På ett magiskt sätt förändrades humöret på alla, förutom 3-åringen som var på bra humör mest hela tiden. Sönerna hittade en väldigt lång pinne som de gick med en bra bit. Jag njöt av det fina vädret och naturen. Såklart att jag kikade efter arter också. Helt plötsligt såg jag något skrynkligt på marken och misstänkte genast att det kunde vara en murkla. Jag har aldrig sett eller uppmärksammat den här typen av svamp förut.
Det var en fröjd att gå genom skogen. Dottern gick hela de 1,5 kilometerna till affären och sönerna var i roliga rollekar hela vägen fram och tillbaka (vi gick också genom skogen tillbaka).
Stenmurkla är väldigt giftig, men har ansetts vara en matsvamp efter att den förvälls och torkas. Men Livsmedelsverket avråder nu att inte äta den. Finska Livsmedelsverket anser däremot att den kan ätas efter hantering. Det är ämnet gyromitrin som är giftigt. Men gyromitrin försvinner dock inte helt vid förvällning och andra hanteringssätt. Halten av giftet varierar också kraftigt mellan stenmurklorna. Stenmurkla liknar blek stenmurkla (Gyromitra gigas), men där den senare är sandfärgad och större.
Veckans fundering:
Det finns inte mycket naturskog, gammelskog eller urskog kvar i Sverige. Bara 10 - 15% är naturskog med rik biologisk mångfald och endast 0,3 % är orörd skog. Vi har en föreställning om vad skog är, men den föreställningen skiljer sig mot vad naturlig skog är. I naturlig skog är variationen stor, där många arter får leva. Där finns stora och små träd, döda träd och många arter som växer på varandra. I den skogen vi gick igenom här i Umedalen har nog fått stå ett tag, men den var ganska ung och inte lika artrik som en naturskog. Tallarna hade inte så stort omfång och de var lika stora, och det fanns knappt några döda träd. Men med mina relativt nya ögon för arter, kunde jag ändå se en hel del av de arter som fanns där.
Källor och vidare information:
Kommentarer
Skicka en kommentar