Jordreva (Glechoma hederacea) vecka 43

 



Under bladen av vad som verkar vara någon asterväxt, fanns dom här fina blommorna. Hade tidigare sett dom med dottern på väg till en lekplats här i Umedalen, så tog därför och fotade dom igår. Blommorna är på grenar som sticker upp från stjälkar som ligger ned mot marken. Blommorna har både ståndare och pistill, men det kan också finnas mindre honblommor med endast pistill (inget jag såg på denna plats). 

Veckans fundering:

Förra veckan kom jag in i ett samtal med två arbetskamrater på jobbet och som handlade om natur och klimat. Det var ett bra samtal. Vi kom bland annat in på gruppen Återställ våtmarker och om motivation. Vi var överens om att nog dom flesta är medvetna om den hotade biologiska mångfalden och klimatkrisen vi ger upphov till. Alltså någon slags kunskap kring att vi orsakar en global uppvärmning (hittills 1,1 globalt och 1,6 grader i Sverige) och att 1 av 8,7 miljoner arter är hotade.

Samtalet kom in på om de aktioner Återställ våtmarker gör. De har ju äntrat scen på Melodifestivalen och Let’s Dance. Men också blockerat motorvägar och gjort sig hörda i riksdagen. Vi undrade om civil olydnad i det här fallet kanske gör motsatt effekt. Det vill säga istället skapar motstånd mot aktivisterna och det dom försöker förmedla. 

Funderade sedan själv vidare på det vi hade samtalat om. Fast vi har kunskap om klimatkrisen  och utrotningen av arter, gör vi inte tillräckligt. Vår hjärna verkar anstränga sig minimalt när vi inte ser någon omedelbar belöning. Dessutom försvarar vi oss och Per Espen Stoknes (norsk psykolog) beskriver fem psykologiska barriärer: distans, domedagsprofetia, dissonans, förnekelse och identitet. 

Ger Återställ våtmarker någon effekt? Är det inte bättre att motivera människor och skapa ett positivt engagemang? Läste att civil olydnad, även fast det skapar polarisering och motstånd, ändå gör så att miljöfrågan uppmärksammas. Men för att engagera människor krävs det att vi ser konkreta möjligheter. Det är i mänskliga relationer vi kan uppmuntra till goda handlingar. Men det som tyvärr hindrar oss är när vi skuldbelägger och reflexmässigt tillrättavisar varandra (till exempel med fakta). Vi kan inte inte tvinga någon att göra något. Det vi kan göra istället är att skapa motivation till konkreta handlingar för miljön.

Källor och vidare läsning:

Jordreva - Den virtuella floran

Motiverande samtal, MI - Att prata om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga. Maria Ortiz. LLOA förlag. 

Forskare: fredlig civil olydnad oftare effektiv - Göteborgs-Posten

Klimatindikator, temperatur- SMHI

8,7 miljoner arter på jorden - SVT nyheter

Use psychology for better climate communication - Citicens’ climate lobby

Climate change 2021: The physical science basis - Summary for polycimakers

Ny rapport: uppemot en miljon arter hotas av utrotning- SVT nyheter

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer