Krumhornsskinnbagge (Alydus calcaratus) vecka 48


 






 

Förra veckan var jag och barnen i Järna hos min mor. I torsdags fortsatte jag knippa av lupinernas fröställningar, vilket min mor hade varit flitig med innan. Märkte att de var myror på lupinerna och en hamnade på mig. Den var ganska svår att få loss. Kändes som den hade klistrat sig fast. Tänkte inte mer på det, utom att det var lite ovanligt. Bland lupinerna fanns också, vad jag trodde då, en hel del skalbaggar av en art. 

Nyfiken som man var, fick jag reda på att det inte alls var skalbaggar och myror. Det var vuxna skinnbaggar och nymfer (ungar) av samma art. För att undkomma att bli uppätna liknar nymferna myror och de vuxna vägsteklar. Denna anpassning kallas för mimikry. När de vuxna flyger, kan man se den orangea bakkroppen (se video), vilket många steklar har. De myrliknande nymferna inom familjen krumhornsskinnbaggar kan till och med leva tillsammans med myror i deras bon. 

Nymfen på första bilden har sugsnabel och nymfen på bild två har vinganlag, dessa karaktärer kan man inte finna hos myror. Med sugsnabeln suger krumhornsskinnbaggarna näring ur fröna på ärtväxter. I det här fallet lupin. 

Veckans fundering:
EU-parlamentet har röstat ja till naturrestaureringslagen. Helt otrolig god nyhet! Det innebär att 20% av land och hav ska ha åtgärder för restaurering år 2030. Detta blir helt klart investering för oss i framtiden! Restaurering av Vindelälven här utanför Umeå är ett exempel som tas upp av EU-kommissionen. Genom att tillföra material i älven och öppna upp biflöden, återskapas biologisk mångfald och gynnar fisken. Så veckans fundering är om detta är ett tecken på att vi kommer vända på våran destruktiva påverkan på naturen?

Källor och vidare läsning:
Northern ireland priority species. Alydus calcaratus - plant bug. Hämtat 230715, från http://www.habitas.org.uk/priority/species.asp?item=9920

Artfakta. Krumhornsskinnbagge. Hämtat 230715, från https://artfakta.se/artinformation/taxa/alydus-calcaratus-226546/detaljer

European Commission. Nature restoration law. Hämtad 230816, från https://environment.ec.europa.eu/topics/nature-and-biodiversity/nature-restoration-law_en

Vindel river LIFE. Hämtad 230816, från https://vindelriverlife.se/

WWF. WWF: En historisk dag när EU-parlamentet röstat ja till att restaurera natur. https://www.wwf.se/pressmeddelande/wwf-en-historisk-dag-nar-eu-parlamentet-rostat-ja-till-att-restaurera-natur/

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer