Häggspinnmal (Yponomeuta evonymellus) vecka 49

 





I år var det ett massivt utbrott av häggspinnmal över hela Sverige (utom Lapplandsfjällen). Vissa träd blev kalätna och täckta av larvernas spunna nät. På tredje bilden ses larverna äta sig tjocka på häggens blad (7:e juni vid Linders park). Den 10:e juli hade dom bildat kokonger när jag var med barnen på kungsgårdsparkens lekplats (Grisbacka). Trädet och marken var full av väv med kokonger, och förra måndagen (14/7) hade det utvecklats helt otroligt många fjärilar (se film). Aldrig sett något liknande. Jag var helt tagen av detta fenomen. 

I månadsskiftet från augusti till september kläcks äggen som honorna lagt i kakor (50 - 100 ägg) nedanför knoppar. Larverna övervintrar sedan i äggskalen. Häggträden dör inte och det verkar som att häggspinnmalangreppen upphör efter några år, vartefter parasitsteklar ökar i antal. Kring häggarna har jag faktiskt sett steklar och tänkt på att naturen reglerar sig självt. 


Veckans fundering:

I lördags hängde jag med dottern på kalas. Det var ett litet och trevligt kalas. Kom till tals med föräldrarna och en av dom arbetar på en återvinningscentral. Den föräldern berättade om vad som kastas där. Bland annat kan ouppackade trägolv från IKEA kastas (även fast de går att byta tillbaka). Men också en massor av andra fräscha och helt fungerande saker. 

Det är ju helt sjukt resursslöseri utan eftertanke. Som om vi lever i en värld med oändligt av resurser. Vi lever i ett system som tycks vara svårt att ändra på. Hur ska vi ändra på detta? Mer lagar och regler eller lättare att välja rätt (nudging)? 


Källor och vidare läsning:

Artfakta. Häggspinnmal. Hämtat 230724, från https://artfakta.se/artinformation/taxa/yponomeuta-evonymellus-214127/detaljer

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer