Jonas artar sig

Den här lilla växten syns nu mycket och trivs på blottad och mager mark. På sådana platser finns inte stora och konkurrenskraftiga växter som skuggar och tar plats. Rödnarv är en nejlikväxt (inte liljeväxt som jag sa i videon). Typiskt för den familjen är bland annat att bladen är helbräddade (inga flikar) och sitter motsatt varandra. Andra egenskaper är att fruktbladen (en del av pistillen) är hopväxta och syns som en upphöjd/rundad del av rödnarvets blomma.  Det finns två andra arter inom rödnarvssläktet, som är mycket lik rödnarv: saltnarv och havsnarv. Egenskaper som skiljer dem åt är att de andra två har köttiga blad och växer vid havet.  Veckans fundering: Det går att se i mitten av rödnarvets blomma tre stift. Rimligtvis borde det ske tre befruktningar till fröämnen i tre pistiller, innan blomman har blommat färdigt?   Det verkar inte heller finnas några märken och därför borde pollen kunna fästa in lite varstans runt stiften?  Källa:  Mossberg, B. Stenberg, L.(2018). Nordens fl

  Vi firade midsommar vid svärföräldrarnas stuga intill havet. De var dock dunderförkylda och missade en fin midsommar med sol och utan regn. Här fanns det hur mycket arter som helst som lätt kunde förföra mig och jag fick verkligen hålla emot för att inte lockas från allt praktiskt som hör en familj till. På midsommardagen gick jag ner på våtängen (med mycket sly) som vetter mot havet. Där ville jag undersöka de mycket vackra blommorna, som visade sig vara tranbär.  Men så såg jag en fjäril med ihopfällda vingar röra sig bland växterna i markskiktet. Den var väldigt fint dekorerad med bland annat ett pärlband på yttre delen av vingarna (undersidan av bakvingarna). Fjärilen, som var en brunfläckad pärlemorfjäril, flög inte iväg och jag kunde fotobomba den. Jag misstänker att den var nykläckt från en puppa och inte riktigt hade kommit igång.  Jag fick också se hur pärlemorfjärilen fällde ut sin ihoprullade sugsnabel (bild 2), fjärilar använder den för att suga nektar ur blommor.  Brunfl

  Att se halvgräs blomma är ju inte så pjåkigt. Blommorna är inte så färggranna och kanske är det därför jag inte fått upp ögonen för dem. Men när jag i helgen tittade närmare på harstarr, så var de ju riktigt snygga och intressanta. Halvgräs är ganska lik gräs, men har trinda eller trekantig stjälkar och saknar ledknutar. Dessutom sitter inte bladen på motsatt sida, utan har en tretalig symmetri, vilken gör att de sitter som en spiral längs stjälken.  Blommorna är inte designade för att locka pollinerare för spridning av pollen. De är istället utformade för vindpollinering och därför behövs hög produktion av pollen och bra sätt att fånga in dem. På harstarr finns flera ax (bild 2) och de består i sin tur av hanblommor längst ner och honblommor längst upp. En hanblomma har en ståndare med tre ståndarknappar för spridning av pollen (bild 3). En honblomma har istället en pistill med två märkesflikar för att fånga in pollen för befruktning (bild 4).  Veckans fundering:  Gräs och halvgräs

  Det var Sveriges nationaldag och sönerna ville spela fotboll, så vi cyklade till Päråkern och Granparken. Jag hade sett liljekonvaljer på jobbet och undrade om jag kunde få se dem ute i naturen. Helt plötsligt vid vägen såg jag ett helt ”hav” av dem. Inte nog med det, jag såg en stor samling igår också på Röbäck (bild 2), på grund av att min äldsta son spelade fotbollscup där.   De stora bestånden uppstår eftersom rötterna från en individ sprider sig horisontellt och ger upphov till flera nya skott och därigenom fler liljekonvaljer. Liljekonvalj är Finlands nationalblomma.  Liljekonvaljer är sparrisväxter, som ofta kännetecknas av parallellnerviga blad, 6 kalklblad, 6 ståndare och 1 trekantig pistill. De 6 ståndarna syns sticka uppåt runt pistillen på högra blomman i bild 1. På den vänstra blomman i samma bild, går det att se att pistillen är trekantig.  Liljekonvalj är fridlyst i Stockholms, Södermanlands och Kronobergs län, samt på Öland. Det innebär att växten inte får tas upp med

Alltså, dessa vitfjärilar som aldrig tycks stanna så att man kan fota dem. Så var det iallafall för mig, när jag var ute bland åkrarna helgen innan denna. Men i fredags skedde det! Under fikat i fredags på blodcentralens innergård, satte sig en på en maskros för intag av nektar. Det verkar som att den var så fokuserad på maten att den inte stördes när jag närmade mig. Trodde att det var en kålfjäril, men det var en rapsfjäril som är inom samma släkte. Kålfjärilar och rovfjärilar håller till mest i södra Sverige, men också längs Norrlandskusten, medan rapsfjärilar är utspridda över hela landet. Det som skiljer rapsfjärilen från de andra arterna inom släktet, är att den har grå- eller svartpudrade vingribbor (det som ser ut som ådror), speciellt på vingundersidorna. Rapsfjärilen är också något mindre än kålfjäril. Den här individen är en hona, eftersom det går att skönja två utslitna fläckar på vardera framvinge. Detta är en äldre individ på grund av de utslitna mönstret, alltså att fjäl