Rapsfjäril (Pieris napi) vecka 94





Alltså, dessa vitfjärilar som aldrig tycks stanna så att man kan fota dem. Så var det iallafall för mig, när jag var ute bland åkrarna helgen innan denna. Men i fredags skedde det! Under fikat i fredags på blodcentralens innergård, satte sig en på en maskros för intag av nektar. Det verkar som att den var så fokuserad på maten att den inte stördes när jag närmade mig.

Trodde att det var en kålfjäril, men det var en rapsfjäril som är inom samma släkte. Kålfjärilar och rovfjärilar håller till mest i södra Sverige, men också längs Norrlandskusten, medan rapsfjärilar är utspridda över hela landet. Det som skiljer rapsfjärilen från de andra arterna inom släktet, är att den har grå- eller svartpudrade vingribbor (det som ser ut som ådror), speciellt på vingundersidorna. Rapsfjärilen är också något mindre än kålfjäril.

Den här individen är en hona, eftersom det går att skönja två utslitna fläckar på vardera framvinge. Detta är en äldre individ på grund av de utslitna mönstret, alltså att fjäll har lossnat. Denna rapsfjäril har utvecklats från en övervintrad puppa. Hon kan efter parning lägga ägg på korsblommiga växter, där larverna som kläcks äter av dessa innan de förpuppar sig och blir till nya fjärilar. De ny fjärilarna kan återigen göra denna cykel, men där pupporna övervintrar. I södra Sverige hinns det till och med en tredje cykel. 

Veckans fundering: 
Hur har denna rapsfjäril hamnat på Norrlands universitetssjukhus innergård? Den kanske med hjälp av vindar flugit över byggnaderna? Undrar om den har parat sig och kan lägga ägg på någon korsblommig växt här, till exempel penningört? 

Källor:

Artfakta. Rapsfjäril - Pieris napi. https://artfakta.se/taxa/201041/information

Birkedal, S. (2019). Dagfjärilar - en fältguide. Naturscentrum AB.

Chinery, M. (1988). Insekter i Europa. Bonniers.

Nordiska riksmuseet. Pieris napi (Linnaeus, 1758). http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/p/pieris_napi.html

Vilken art. Rapsfjäril Pieris napi - Kålfjäril Pieris brassicae. https://www.vilkenart.se/Jamfora.aspx?Namn1=Pieris%20napi&Namn2=Pieris%20brassicae&Id2=2519

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för levana ( Arasch
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer