Stor fransmossa (Ptilidium ciliare) vecka 120








Den 18:e november fann jag den första levermossan som jag någonsin artbestämt! Det var på en stor sten i skogen på Umedalen. Arten hette stor fransmossa och stack ut på flera sammanhängande ställen vid den lodräta delen av stenen. Vid en närmare kik så var faktiskt mossan full av små fransar. 

Mossor kan delas upp i tre grupper: bladmossor, levermossor och nålfruktsmossor. De mossor jag hittills bloggat om tillhör bladmossorna och är den gruppen med flest arter.  

Liksom alla levermossan har inte heller den här arten någon bladnerv. 

Stor fransmossa växer upprätt eller krypande på sten och jord, emedan släktingen tät fransmossa oftast växer tätt inpå trädstammar. Bladflikarna (som fransarna sitter på) är smalare hos tät fransmossa.

Veckans fundering:
Den gröna omställningen i Sverige har fått sig en törn när det gäller Northvolts batteritillverkning i våran grannby (Skellefteå 12 mil norr om Umeå). Så jag undrar om alla de miljarder som satsas och all den brytning som krävs gör denna verksamhet så grön?

Har inte Sverige mycket högre miljöstandarder än Kina? Så ska det tillverkas batterier till elbilar så är det väl inte dumt att det görs här? 

Men fortfarande har denna verksamhet en stor påverkan på miljön, eftersom det bland annat behövs kobolt, litium och nickel. 

Det som däremot är bra och som är själva målet med batterierna, är minskningen av växthusgasutsläpp när elbilar ersätter bilar med fossila bränslen.

Detta är ett klassiskt dilemma mellan klimat och biologisk mångfald. Vilket jag ser som att vi inte kan undvika en beteendeförändring för att få bukt på problemet, nämligen: att konsumera mindre. Alla behöver inte själv äga en bil, det går att ha bilpool eller hyra. I städer kan man cykla, gå och åka kollektivt. Storhandla går till exempel göra med en lådcykel, vilket Anna på jobbet gör. 

Minskar konsumtionen, minskar behovet av batterier och alla de resurser som krävs för tillverkning av dessa. Återanvänder vi ämnena från uttjänta batterier, besparar vi ytterligare på jordens resurser. 

En grön omställning behövs, men den måste också inkludera en beteendeförändring med minskad konsumtion, men även cirkulär nyttjande av resurser. 

Källor:

Hallingbäck, T. (2016). Mossor - en fältguide. Naturcentrum AB bokförlag. 

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: levermossor(Marchantiophyta). https://artfakta.se/taxa/5000094 [2024-12-02]

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: tät fransmossa (Ptilidium pulcherrimum). https://artfakta.se/taxa/2603 [2024-12-02]


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i ...
Läs mer

Öronmanet (Aurelia aurita) vecka 102

Bild
  21:a juli stack vi till Stora Amundön för att bada. Ön ligger söder om Göteborg och vi råkade gå den sydliga delen som inte hade badstränder. Men där var det vacker natur och klippor ned mot havet. Vi fann också två maneter och en krabba, något vi inte sett uppe i Umeå. Så detta var ju en ny och häftig upplevelse för barnen.  De två maneterna var öronmanet och går lätt att artbestämma genom de fyra tydligt rosa gonaderna. Det är dessa öronliknande bildningar som arten fått sitt namn av. Gonaderna är manetens könsorgan, men det går inte att se skillnad på hanar och honor.  Kroppen liknar en klocka hos maneter och hos öronmanet är den ofärgad och genomskinlig. På undersidan sitter munnen omgiven av munarmar. På kanten av öronmanetens klocka sitter korta tentakler med nässelceller. Dessa syns inte på bilderna ovan, kanske har de nötts av? Nässelcellerna bedövar små kräftdjur och fiskyngel, som maneten har som föda. Till skillnad från brännmaneterna känns knappt öronmaneten...
Läs mer