Inlägg

Visar inlägg från februari, 2025

Vintkantat sprötfly (Pechipogo strigilata) vecka 132

Bild
  Tjugoandra juni förra året var vi på Norra kammarviken vid havet och jag såg en fjäril med tvärband som jag tyckte mig känna igen. Den liknande brunstreckad näbbfly som jag året innan hade sett i en glänta i skogen hemmavid. Men detta var en annan art med tvärlinjer inom familjen näbbflyn och som tillhörde underfamiljen sprötflyn. ”Näbbet” är egentligen två behårade mundelar på var sida om sugsnabeln, där håren är sensoriska och fungerar som smaksinne. Vitkantat sprötfly skiljer sig från liknande arter genom ha mörk pudring, diffusa tvärlinjer och ljus skuggning bakom den yttersta tvärlinjen. På engelska heter underfamiljen sprötflyn ”litter moths” och larven av vitkantat sprötfly äter vissna löv. Fjärilen lever under sommaren, emedan larven gör det resten av året. Förpuppning sker oftast bland löven i marken. Veckans fundering: Alla arter i naturen verkar mest bry sig om att få i sig näring för överlevnad och reproduktion. De bryr sig inte om dig så mycket egentligen. Jag själv ...

Åkerjordfly (Agrotis exclamationis) 131

Bild
Sextonde juni fick vi besök av den här fjärilen som stillsamt vilade på fönsterblecket. Åkerjordfly är lätt att artbestämma med sina mörka tapp- och njurliknande märken (därav det engelska artnamnet heart and dart) på framvingarna och den svarta kragen som framifrån ser ut som en fågelsiluett. Det går att se att detta är en hane eftersom antennerna är svagt kammlika. Denna struktur är typisk för nattfjärilar och som inte går att finna hos dagfjärilar. Med ”kammen” kan hanen känna feromoner från honor på mycket långt håll.  Åkerjordfly flyger kring maj till augusti och larven övervintrar i en konkong som den senare förpuppas i. Larven kan äta blad av många olika växter som den drar ner i jorden för att äta. I jorden äter den också rötter.  Veckans fundering: Det ska gå att locka till sig nattfjärilar, eftersom de har så fantastiskt bra luktsinne med sina antenner. Det vore kul att prova lägga ut, vin eller jästa frukter med socker. Recept finns via länk (se nedan) till Sveriges...

Åkersvartlöpare (Pterostichus melanarius) vecka 130

Bild
  Åttonde juni hade vi köpt en jordgubbslåda. I den såg jag en stor skalbagge, men inte riktigt lika stor som den parklöpare jag såg två veckor tidigare. Som syns i videon, ränner den också runt och är liksom parklöparen en jordlöpare i det större slaget. Åkersvartlöpare, som arten heter, är ett rovdjur som äter alla möjliga insekter och ryggradslösa djur, men som verkar ha en förkärlek för sniglar. Den är inte ett enbart ett rovdjur som parklöparen, eftersom den också äter frön och växtdelar.  Åkersvartlöpare är väldigt lik brynsvartlöpare. Skillnaden är att åkersvartlöparens halsköld (pronotum) är inte lika avlång och dess två bakre hörn sticker ut som små tänder. Benen och antennerna ska också vara kortare i jämförelse. Dessa två arter har annars på basala delen av halsskölden, upphöjda kanter på vardera sida. Som jag förstår det, så är det detta kännetecken som skiljer dem från de andra arterna i släktet. Veckans fundering: Lyssnade på veckans kråkvinkel i naturmorgon från...

Parklöpare (Carabus nemoralis) vecka 129

Bild
  Tjugotredje maj förra året slipade jag vår altan. Då uppenbarade sig plötsligt en stor och vacker skalbagge på en trälåda vi har. Den hade också en mycket fin brons- till violettfärgad metallglans på halssköldens och täckvingarnas sidor. Med sin längd på över 2 cm, är det den största skalbagge som jag sett häruppe i Umeå.  Parklöpare tillhör skalbaggsfamiljen jordlöpare och som namnet antyder är de bra på att springa. Men det är parklöpare och andra stora jordlöpare som är rena rovdjur. På natten jagar parklöpare ifatt insekter, insektslarver, men också sniglar och maskar. Den svarta bepansrade larven är också ett rovdjur. Parklöpare kommer också oss till nytta genom att bland annat äta sniglar i jordbruket.  Parklöparen liknar trädgårdslöparen, men har inte lika stora gropar på täckvingarna och kortare ben. Äggen läggs under våren och larverna kläcks fram under hösten.  Veckans fundering: Parklöparen springer och jagar sina byten för sin överlevnad. Jag gillar ju ...