Parklöpare (Carabus nemoralis) vecka 129


 

Tjugotredje maj förra året slipade jag vår altan. Då uppenbarade sig plötsligt en stor och vacker skalbagge på en trälåda vi har. Den hade också en mycket fin brons- till violettfärgad metallglans på halssköldens och täckvingarnas sidor. Med sin längd på över 2 cm, är det den största skalbagge som jag sett häruppe i Umeå. 

Parklöpare tillhör skalbaggsfamiljen jordlöpare och som namnet antyder är de bra på att springa. Men det är parklöpare och andra stora jordlöpare som är rena rovdjur. På natten jagar parklöpare ifatt insekter, insektslarver, men också sniglar och maskar. Den svarta bepansrade larven är också ett rovdjur. Parklöpare kommer också oss till nytta genom att bland annat äta sniglar i jordbruket. 

Parklöparen liknar trädgårdslöparen, men har inte lika stora gropar på täckvingarna och kortare ben. Äggen läggs under våren och larverna kläcks fram under hösten. 

Veckans fundering:

Parklöparen springer och jagar sina byten för sin överlevnad. Jag gillar ju också att springa, men det är knappast för min överlevnad. Eller det kanske det är,  genom att det förhindrar hjärt- kärlsjukdomar och att jag får ett längre liv. 

Mycket av det vi gör är inte för vår absoluta överlevnad. Vad håller vi på med? Det känns som vi jagar efter rikedom och leva i överflöd, långt över vad vi behöver. Varför gör vi så och till vilken nytta? 


Nog är det så att löpningen är en kompensation för det fysiska liv vi är skapta för. Jag mår helt enkelt fysiskt och psykiskt bra av det. Det kan inga pengar i världen ersätta och är för mig en oerhörd rikedom, genom både välmående och god hälsa. 

Källor:

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: jordlöpare(Carabidae). https://artfakta.se/taxa/2001007[2025-02-03]

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: parklöpare(Carabus nemoralis). https://artfakta.se/taxa/103305 [2025-02-03]

Vilken art (2025). Carabus nemoralis - parklöpare. https://vilkenart.se/Art.aspx?Namn=Carabus%20nemoralis

Wikipedia Sverige (2025). Parklöpare. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Parkl%C3%B6pare

Wikipedia England (2025). Carabus nemoralis. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Carabus_nemoralis

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Svalört (Ficaria verna) vecka 141

Bild
  På långfredagen kom en av mina bästa vänner Hasse på besök i Järna. Vi gick förbi ett biflöde till Moraån. Den kallade vi för ”ån” när jag var liten. Där hämtade jag och mina bröder grodyngel tillsammans med vår far, för att se dem växa till grodor hemmavid. Men vad jag kan minnas, så har jag aldrig sett så många gula blommor där.  Svalört sprider sig framförallt vegetativt med sina rotknölar. Vattendrag som översvämmas gör att arten kan sprida sig till nya områden.  Unga blad har förr använts som sallad. Men först efter kokning och torkning. Rötterna har även använts som nödföda efter att man kokat, torkat och malt dem. Växten innehåller nämligen det svagt giftiga ämnet protoanemoning som betande djur i vår del av världen lärt sig undvika. I USA har däremot inte betande djur lärt sig det. Där är den också invasiv och konkurrerar ut inhemska vårväxter.  Veckans fundering:  Alltså, det otroligt vad mina nära vänner, bröder och mor är viktiga i den otroligt jobb...
Läs mer

Cypressfläta (Hypnum cupressiforme) vecka 124

Bild
  Oj ingen vinter här i södra delarna av landet. Målet var redan klart på tågresan ner. Jag visste att det fanns chans på en hel del arter vid bergsknallen på Bergåkra (mitt barndomshem), så det var dit jag ämnade gå. Den dominerade arten visade sig vara cypressfläta. Igår lyste den upp tillvaron med sin gröna färg. Den är vanlig i södra Sverige, men inte norrut. I nordliga delarna av landet saknar den också ofta kapslar.  Jag fick intrycket av att bladen på skottens stammar och grenar är tätt sammanflätade. Detta beror på att  bladen oftast är böjda. Bladen är annars äggrunda med en smal spets, kupade, saknar nerv och består av tänder i övre delen.  Cypressfläta är vanligast i lövskog och utseendet på den kan variera en hel del. Veckans fundering: Vet inte varför, men ibland kan jag fastna med att besvara klimatskeptiker på Facebook. Det kan ta en massa tid i anspråk. Men på något sätt tycker jag det är intressant. Fascinerande över att det främst är äldre gubbar. N...
Läs mer