Praktbräkenmossa (Plagiochila asplenioides) vecka 177

 



Den fjärde Maj när jag var ute och inventerade hittade jag en mossa som jag då inte trodde tillhörde någon vanlig mossa. Den bildar fint blänkande ljugröna skott och bladen var snyggt uppradade på var sin sida om stammen. Men det visade sig vara en vanligt förekommande mossa i södra halvan av landet och kring Umeå. 

Praktbräkenmossa har fått sitt namn efter att den liknar svartbräken (en ormbunke). Tydligen så är det en levermossa, eftersom bladen saknar mittnerv. Bladmossor i sin tur har oftast mittnerv. Men praktbräkenmossa har riktigt stora blad för att vara en levermossa, så därför trodde jag när jag var där ute att det var en bladmossa (mossor delas in i blad-, lever- och nålfruksmossor). 

Praktbräkenmossa växer på marken i näringsrika och fuktiga skogar. Ändarna på skotten är böjda och liknar därför kräftstjärtar. Liten bräkenmossa liknar denna art, men skiljer sig  genom att skotten är nästa hälften så långa och att de istället växer på lodräta klippor och träd. 


Veckans naturbetraktelse:

Igår tittade jag ut genom köksfönstret och såg för första gången talgoxar och blåmesar vid de två fågelmatare vi har på pilträdet. Annars har det bara varit kajor. Det var inte så länge sen som jag och dottern fyllde på fågelfrön där. Samtidigt som jag såg detta, åt katten Selma torrfoder i köket. Under tiden höll jag också på att ta bort det översta lagret av den vegetariska pastejen, det fans nämligen mögelsvamp där. Då tänkte jag på allt levande vill ju verkligen ha näring. Jag skulle äta macka med pastej, svampen hade redan utnyttjat näringen där, katten knaprade i sig kattfoder och fåglarna pickade i sig fågelfrön. 


Källor:

Artsidan (2019). Sex vanliga & lättigenkännliga skogsmarksmossor.https://artsidan.se/tag/praktbrakenmossa/ [2026-01-10]

SLU (2005). Henrik Weibull. Mosskompendium för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) 2004. https://pub.epsilon.slu.se/8663/1/Weibull_H_120327.pdf

SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: praktbräkenmossa (Plagiochila asplenioides s.str.). https://artfakta.se/taxa/2565 [2026-01-10]

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mosandbi (Andrena barbilabris) vecka 146

Bild
I tisdags såg jag den här rackaren på maskrosor hemma på bakgården. Maskrosor är rika på nektar och pollen. Det var en hona av mosandbi. Det är just honorna som gör vertikala gångar ner i sand eller liknande. Utifrån den strålar det ut horisontella gångar med yngelceller, där hon lägger pollen, ett ägg och täpper igen.  Sandbinohonor särskiljer sig från andra bin så som till exempel bandbin, genom krumböjda pollensamlingshår (bild 3). Silversandbi liknar mosandbi, men mosandbi har glänsande tergit (ryggplåt) 1 (bild 3) och matt skutell (bild 4). Mosandbi har annars brunoranget hår på mellankroppen, beiget hår på bakskenbenen och vitt pollensamlingshår. Bakkroppens tergit 2-4 avslutas var och ett med ett vitt band. De två första banden är avbrutna i mitten, medan det tredje är sammanhängande.  Veckans fundering: Umedalen ligger på en före detta isälv, vilket gör att inunder översta tunna lagret jord finns det sand. Just sand passar ju sandbin. Så mosandbiet kommer säkert från e...
Läs mer

Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) vecka 152

Bild
I söndags såg jag den här pärlgräsfjärilen bland blommorna hos min mor. Såg då också en vitgräsfjäril med trasiga vingar. Där började kungsmyntan blomma som verkligen är populär för fjärilar och andra pollinerande insekter.  Som syns på bilderna, har gräsfjäril ”pärlor” på undersidan av vingarna. Framvingens undersida har en ögonfläck och bakvingen fyra till fem olikstora sådana.  Liksom andra gräsfjärilar, livnär sig larven av pärlgräsfjäril på gräs. Främst verkar det vara bergslok. Larven övervintrar som halvvuxen och förpuppas i början av juni. Pärlsgräsfjäril gillar löv- och blandskog, med halvöppna ytor och buskar.  Veckans fundering: Jag har en utopisk dröm att veta allt om naturen, men märker att jag bara kan en ytterst minimal del av den. Här finns att upptäcka så det räcker tills jag dör.  Källor:  Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011).  Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar . Bugbook Pub...
Läs mer

Kålmal (Plutella xylostella) vecka 147

Bild
  I förrgår cyklade jag en liten omväg förbi åkermarkerna mellan Umedalen och Rödäng. Såg då hundkäx och tänkte att det skulle bli veckans art. Dock upptäckte jag i efterhand att jag redan haft den. Hur som helst, när jag väl stannade till där vid vägeskanten, fanns det så mycket mer spännande. Det var nämligen en stor mångfald av insekter bland hundkäxen, gräs och sommargyllen. Flera av dessa arter var kopplade till korsblommiga växter, däribland kålmal. Den korsblommiga växt som det fanns gott om, var helt enkel den gulblommiga växten sommargyllen. Den förgyller verkligen vägeskanterna i Umeå så här års.  Kålmalen skiljer sig från andra inom familjen senapsmalar  genom att ha smala framvingar. Men också genom att framvingen delas upp genom en vågig linje, i en mörk främre del och en ljus bakre del. Jag såg flera kålmalar och den tjugoåttonde maj fick jag också syn på en eller två. Massförekomst av arten kan förekomma. Jag har aldrig tidigare uppmärksammat den, men i år ...
Läs mer