Gyllensandbi (Andrena nigroaenea) dag 74

 


 Det var i början av juni förra året jag lärde känna dessa bin. Fascinerande att jag inte upptäckt dem tidigare. Det var på en liten torftig och solig sluttning mot kvarterslokalen. Där fanns det flera stycken små hål som var uppgrävda. Ut och in flög det gulbrunaktiga humleliknande varelser. Det var sandbin i familjen grävbin. Honorna gör var sitt hål med en huvudgång med flera sidogångar. I varje sidogång föder hon upp en larv.

Dessa bin sticks inte alls. De pollinerar alla möjliga växter och finns i södra Sverige och längs med Norrlandskusten. 

På samma plats upptäckte jag också gökbin och sandbin som är boparasiter. De lägger ägg vid gyllensandbiets ägg, och när deras larv kläcks äter de upp gyllensandbiets larv och sedan den insamlande näringen. Fascinerande.  

Gökbin kan misstas för att vara jordgetingar, eftersom färgmönstret ser ut som getingars. Men de sticks inte alls.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sandbin

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gyllensandbi

https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103112





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Vickerbackmätare (Scotopteryx chenopodiata) vecka 50

Bild
Igår cyklade hela familjen in till Umeå och sedan till barnens mormor och morfar på Ersboda. Det var en varm och solig dag med glass och de två första kontrollerna på en cykelorientering (Skoj på hoj). Bakom radhuset och och tillhörande altan, finns det en stor gran, tallar, sly som ligger ner (efter röjning) blåbärsris och ljung. Här hittade jag en vickerbackmätare som flög iväg så fort jag närmade mig. Men vid ett tillfälle satt den kvar när jag närmade mig. Då blev det bingo och fototime! Larven äter av ärtväxter, däribland vicker. Den förpuppas sedan i marken. Veckans fundering:  Alltså jag börjar gilla EU. Det verkar finnas planer på en hel del som är bra för miljön. Nyss röstades naturrestaureringslagen igenom och snart kanske ett förslag om rätt till reparation röstas igenom i parlamentet. Dessa lagar och förslag är en del av EUs gröna giv om att EU ska vara klimatneutral 2050 och att den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från resursförbrukning. Rätt till reparation ska bidra
Läs mer