Vitsippa (Anemone nemorosa) dag 130





 Här i södra Sverige finns det mycket vitsippor. Bakom huset  hos min mor finns det såklart också vitsippor. 

Roten hos vitsippor växer vertikalt och sedan upp i en knopp. Denna knopp blir en blomma påföljande vår. Vid sidan av blomstängelns bas, växer det ett rotutskott som slutligen också slutar uppåt i ett blomskott. Så fortsätter roten växa år efter år. Förutom knoppen som slår ut, bildas det från roten flera stycken blomstänglar med blommor om våren. 

Blomman består av kalkblad, det vill säga att kronblad och foderblad ser likadana ut (vita). Blomstängeln består av tre svepeblad som är 3-5 fingrat. Efter blomning lutar blomman ner som hos blåsippa och fröna sprids med hjälp av myror.

http://runeberg.org/nordflor/170.html

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Vitsippa


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Stor gräsmossa (Brachythecium rutabulum) vecka 38

Bild
När vi firar påsk hos min mor, är det såklart brukligt att arta sig där också. Den 9:e april såg jag den här mossan på ett fläderträd ( Sambucus nigra ) i Järna. Den var inte lätt att nyckla, men till slut kom jag till släktet gräsmossor ( Brachythecium ). Men det släktet är svårt, eftersom arterna liknar varandra väldigt mycket.  Det som utmärker släktet är att de är pleurokarpa. Det vill säga att kapseln växer ut från sidan av stammen istället för på toppen eller ur en sidogren. Andra kännetecken är att stambladen har en enkel och lång mittnerv och att bladcellerna är långa. Kapslarna är böjda och har ett koniskt lock (locken är borta på de bilder jag har tagit). Stor gräsmossa skiljer sig mot dom andra arterna inom släktet genom att bladens bashörnsceller är begränsade och inte sträcker sig så långt upp och in mot mittnerven. Men framförallt så har stor gräsmossa knottriga kapselskaft vilket de andra arterna inom släktet inte verkar ha (se sista bilden). Den växer i fuktiga miljöer.
Läs mer

Ögonfläckig nyckelpiga (Anatis ocellata) vecka 39

Bild
I lördags skulle vi se Eurovision. Det var en varm dag med 18 celsius mitt på dagen. Sommartemperaturer hade intagit landet denna vecka. Barnen var såklart sugna på godis inför kvällen. Därför gick vi genom skogen till godishuset. För mig kändes det ypperligt att de då både fick motion och naturupplevelser. Två mina främsta mål med barnens uppväxt.  Plötsligt såg jag en nyckelpiga på en tallstam. Finns det nyckelpigor såhär ute i skogen tänkte jag. Tror heller inte jag sett denna art av nyckelpiga förr. Det visar sig att den lever i barrskog eller blandskog och livnär sig på bland annat barrlöss. Med sina 8 - 9 mm, är ögonfläckig nyckelpiga den största nyckelpigan i Europa. Veckans fundering: Vi har ju ett belöningssystem i hjärnan. Jag undrar vad som stimulerade systemet tidigare i Homo sapiens historia? Kan det vara sociala möten, jakten på mat och dans? I dagens läge behöver vi inte anstränga oss för att få denna belöning. Kickarna finns i närhelst i telefonen, godishyllan eller i s
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer