Prästkrage (Leucanthemum vulgaris) dag 167




 Här i Göteborg blommar prästkragen. Blev osäker om det var prästkrage, eftersom den liknar baldersbrå och kamomill. Men de senare får finflikiga (dill-lika) blad och prästkrage tandade blad. Dessutom är de gula mittblommorna inte upphöjda på prästkrage. 

Idag är det mors dag och jag satte in prästkragen i en bukett jag gav henne. Buketten bestod också av teveronika, jordreva, hökfibbla, hundkäx och löktrave.

De gula små disk-/mittblommorna är mellan trehundra och fyrahundra stycken. Det ser inte ut som att de har slagit ut på bilden. Var och en består av rör med fem hopväxta ståndare (bildar också ett rör) och en pistill med två märken. De vita kantblommorna eller strålblommorna är också blommor fast saknar ståndare och är således honblommor. 

Knoppar av prästkrage kan man marinera och använda på samma sätt som kapris. Namnet prästkrage kommer från att blomman liknar pipkrage som användes av präster på 1700-talet. 

Den virtuella floran

Wikipedia





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Vickerbackmätare (Scotopteryx chenopodiata) vecka 50

Bild
Igår cyklade hela familjen in till Umeå och sedan till barnens mormor och morfar på Ersboda. Det var en varm och solig dag med glass och de två första kontrollerna på en cykelorientering (Skoj på hoj). Bakom radhuset och och tillhörande altan, finns det en stor gran, tallar, sly som ligger ner (efter röjning) blåbärsris och ljung. Här hittade jag en vickerbackmätare som flög iväg så fort jag närmade mig. Men vid ett tillfälle satt den kvar när jag närmade mig. Då blev det bingo och fototime! Larven äter av ärtväxter, däribland vicker. Den förpuppas sedan i marken. Veckans fundering:  Alltså jag börjar gilla EU. Det verkar finnas planer på en hel del som är bra för miljön. Nyss röstades naturrestaureringslagen igenom och snart kanske ett förslag om rätt till reparation röstas igenom i parlamentet. Dessa lagar och förslag är en del av EUs gröna giv om att EU ska vara klimatneutral 2050 och att den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från resursförbrukning. Rätt till reparation ska bidra
Läs mer